Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Simonsson, C. J. L. Almquists afhandling om »Europeiska missnöjets grunder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. J. L. Almquists afhandling om Europeiska missnöjets grunder 83
Detta roar honom visserligen att läsa, men föranleder hos honom
reflexionen, att det formella äktenskapet verkligen måtte vara bra
dåligt, då "klosterlifvet — icke blott det katholska — utan det äldre
mysteriska i forntidens tempelgårdar, var ett eorrektiv derför?"
Själf berättar han, att han sysselsätter sig med att måla ett
tafvelgalleri ur den judiska historiens hjälteålder och just af denna anledning
läser Josua bok. Troligen har det väl varit matriarkatet och
månggiftet i den äldsta hebreiska äktenskapsrätten, som varit föremål
för hans studium, och i hvilka Almquist numera trodde sig finna
bättre "eorreetiv" än i celibatet. Men brefskrifvaren tillade, att
han också funnit något i den judiska sagolitteraturen, "som var
mindre till hebreernas fördel".1
Ur skilda stämningar och tider, men ändå i en enhetlig linje,
har materialet sålunda samlats till den afhandling, som i
Imperial-oktavens tredje del bär titeln Europeiska missnöjets grunder och
som dock aldrig blef mer än en torso. De sju sista brefven, som
icke tillhörde det 1838 tryckta, hafva i hög grad fått sin prägel af
"Det-går-an"-polemiken, och därigenom hafva insprängts många
tillfälliga drag, som säkerligen skulle varit borta, om Almquist fått
fullborda sitt verk i dess planerade vidd. Men han hade, som han
klagar i företalet till Menniskoslägtets Saga (1841), af bekanta
orsaker de sista åren "sällan åtnjutit den ro, som gynnar en
skriftställare". Måhända kände han också, hvad han låter Herr Hugo
säga 1839,2 att "det tråkiga" är, "att man börjar icke veta, huru
man skall reda sig med hufvudgrunderna för styrelsen".
Tillägg.
Fil. Mag. Algot Werin har, sedan denna uppsats redan tryckts,
påpekat för mig, att det af mig som ett bref uppfattade manuskriptet
till "Älskade Underbara" troligen af Almquist afsetts att utföras
1 I Hinden (Duod.-uppl. IV, s. 164) förklarar Andreas Löwenstierna, att
* Batseba och Uria och alla de fångar som i tegelugnar uppbrändes och
mycket, mycket annat uppreser sig för min syn, när jag tänker på konung David».
2 Imp.-okt I, s. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
