Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Olle Holmberg
delser och jemförelser; diger på resonnemanger och anspråksfull, så
mycket jag förmådde" — då denna inledning tillagts har han således
förvärfvat en nyktrare syn på saken. I själfva uppsatsen heter det
däremot patetiskt: " Jag har beskådat ödet i dess stolta, men
hemlighetsfulla palats, och sett skildringar, tillhörande hela Jordens
roman" — en tydlig hänsyftning på Jordens Blomma. Uppsatsen
har således från början med all sannolikhet inte haft någonting med
Törnrosens Bok att göra, hänsyftningarna på denna äro senare
till-lägg. På Värmlandstidens afskildhet vid författandet af betraktelsen
tyder också formuleringen af orden: "Jag hade i Stockholm en vän
B*.ft Man observerar också att bland "de höga ämnen, som ligga
vårt intresse närmast" och som skulle dryftas i Gudahataren, d. v. s.
djurens själ, "Statsinrättningarne", "Presterskapets mening" och
"Menniskans frihet"1 saknas äktenskapet, en underlåtenhet, som
några år efter Almquists giftermål vore otänkbar. —
Det är uppenbart att hvad Almquist tog under arbete, sedan
han kommit så långt som hittills skildrats, var att utvidga och
fullständiga sin plan, utfylla serien af sina skrifter med nya verk,
så skrifna, att de kunde gå in i den stora planen och själfva bidraga
till universalhistoriens förverkligande. Han hade i den
"mytho-poetiska" världskrönikan just kommit fram till grundläggandet af
det första riket på jorden, Assyrien; hvad var naturligare än att
han, stark patriot som han var, därefter vände sig till Sverige och
sökte skildra de skandinaviska rikenas uppkomst och organisation.
Det var detta, som skulle ske i Sviaviganial, och det finns skäl att
tro, att Almquist öfvergick till denna, sedan han i Under Sorgens
träd märkt, att det absolut kronologiska fullföljandet af hans stora
plan stötte på svårigheter, liksom att en del af hans till ledmotiv
utsedda idéer, om Astartes tår t. ex., inte voro hållbara.
Dateringen af Sviavigamal har varit föremål för diskussion.
Medan Warburg (a. a. III s. 418) ansett dessa sagor tillhöra tiden
före 1820 och stå i samband med Almquists verksamhet i Manhems-
1 Alla citaten äro ur 1832 års ofullbordade tryck. Warburgs åsikt att
Gudahataren måste vara från en tid senare än Björkegrens död 1825 är riktig
endast hvad beträffar texten i imperialoktavupplagan. I det första trycket är
däremot inte dennes namn utsatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
