Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Kronologien i Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronologien i Törnrosens Bok 183
förbundet, har Böök (Samlaren 38, s. 224 ff.) hänfört dem till
1840-talet. Lamm (a. a. s. 143) har utan att direkt ingå på frågan om
dateringen påpekat sagornas stilistiska likhet med Arctura och
Ormus och Ariman, således verk från förra häften af 1820-talet.
Warburgs åsikt är gifvetvis så tillvida riktig, som sagornas
dunkla psykologiska upprinnelse står i samband med
Manhemsför-bundet. De intressen för och den grundliga kunskap i nordisk
mytologi, hvarom Sviavigamal bär vittne, förvärfvade Almquist i detta
förbund, och några anteckningsblad från hans ungdom äro späckade
med notiser ur asaläran, Böök har lika otvifvelaktigt rätt i att
Sviavigamal i sin nuvarande form härrör från 1840-talet. Den har då
(eller i slutet af 1830-talet) troligen mycket grundligt retuscherats
till tryckningen och fått infogade flera nya partier, till stor del af
Böök påvisade. Det egentliga författandet torde emellertid af flera
skäl böra förläggas till 1820-talet.
Själfva uppslaget till sitt ämne har Almquist uppenbarligen
fått från Lings Åsarne 1816, formen och uppställningen har han
däremot helt säkert hämtat från Peringskölds upplaga af
Wilkina-sagan, med hvilken Almquist gjorde bekantskap 1822, och som han
under de närmaste åren ofta och med förtjusning nämner (så t. ex.
i Àrctura och Jagtslottet). Att han redan ganska tidigt haft för
afsikt att i sagoform behandla Nordens tillkomst visar det förut
behandlade utkast, som bär titeln Frig. Hjältekvinnan Frig, en
hermaphrodit, "lag sig krökt att sofva", heter det där. "När nu
Jorden kom i det skick att ande och kropp besågo hvarann —
(skildes) blef den sofvande Frig en död kropp (Scandia)". En figur
som kallas Adonais "gick upp för att söka rätt henne och fann
henne belagd med en evig slummer. — Han uppsökte hennes ande
och de kommo i en evig förening — så att de sluppo Dualismen,
derigenom att den i stället uppkom i en kedja af
individualiserin-gar, som äro alla Svenskar boende i Scandien med Mannamod."
Denna minst sagdt svårbegripliga skildring af det skandinaviska
landets uppkomst återgår direkt, fast i en annan tonart, i Håtuna
Saga (s. 300), där Gylfes "sångsmed" Öjan Tuve ger en liknande
beskrifning af samma process. Det är där den hundrafemtio mil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
