Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, Om allvaret i Fru Lenngrens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Anton Blanck
"Portrai terna" är dock ännu relativt oförarglig i sin satir.
Den lenngrenska godmodigheten tar ut sin rätt trots allt. Den
alldeles samtida "Hans nåds morgonsömn" är emellertid av mycket
farligare art. Här skymtar ett socialt problem. Den beskedligt
dumma Susannas roli som kontrastfigur spelas här av uppretade
borgare. Dikten är även den ett av författarinnans ovanskligaste
konstverk — hon har tydligen lagt in allt vad hon kunnat av
konstnärlig intensitet i alla adelssatirerna. Bathyllus sover, fastän
middagssolen redan smyger sig in i hans alkov,
— — — modelen för alcover,
Som blef med dammast klädd och starkt förgylld i fjol.1
Där ligger han drömmande med "en dagg af fina gårdagsviner" på
pannan, drömmer om "suckande Cousiner". "En Lurk i stolt
Livrée" ordnar för frukosten med mocca i japanska koppar. Men
•nu kommer kontrasten, förmedlad av "lurkens" figur. Han måste
snäsa till en björn, som trängt sig för långt in. Där ute i salen
och tamburen står en "hisklig svärm af slika djur", som kommit
från "gränd och gata", och nu utan försyn för andras vila knota
och knorra och ropa på betalning: skräddarn för en fyra år
gammal galadräkt, vagnmakarn som gjorde råcken åt hans nåds
mamsell, målarn för arabesken, skomakarn som mumlar
om fattigdom och barn och om det dyra lädret.
Hans Nåd vänder sig visserligen
— — — uppå sin idderbädd
Och slumrar än en tima roligt,
fru Lenngren försummar inte sin komiska sluteffekt, men kvar står
ända minnet av de föraktade hantverkarnes mummel. De höra
1 Detta var enligt 1794 års överflödsförordning (kaffeförbudet) otillåtet:
»måge ej Wäggfaste Meubler, samt Sängar, Soffor och Stolar förses med äkta
Förgyllning. Äfwen är ej någon tillåtit, at med Hel- och Half-Sidentyger samt
Silkes-Sammet bekläda sådane Husgeråd samt Wäggar» ete. Bathyllus’
vällustiga modellalkov, starkt förgylld, »en sluten borg af atlas och crepiner»
är mycket olaglig sålunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
