Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, Om allvaret i Fru Lenngrens diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fru Lenngren 35
småningom gottgjorde Reuterholms övergrepp mot gustavianen!a,
hade man i den lenngrenska kretsen en tid framåt intet intresse
att ställa sig alltför oppositionellt. Familjevännen och vapenbrodern
Nils von Rosenstein fick genast ett stort inflytande över sin gamle
elev, och det har tydligen genom honom gått en kanal från slottet
till Posten. Fru Lenngren hyllar kungen med sin svenska
bondeidyll "Den 1 november 1796", särskilt gjord för att tilltala den
unge spartanskt uppfostrade monarken, som sökte införa den nya
tidens enklare borgerliga vanor i hovlivet. Ännu märkligare är
emellertid, att fru Lenngren tydligen blir hans språkrör i en
mycket speciell sparsamhetsangelägenhet. Gustav IV Adolf bestämde
nämligen att till julen 1796 skulle inga julklappar få förekomma
vid hovet, "emedan sådant orsakar kostnad" (Hochschilds Memoarer
III, s. 232). Själva julaftonen finna vi i StockholmsPosten
egendomligt nog — det kan knappast vara en tillfällighet — fru
Lenngrens drift med den nya tidens påfund i form av julklappar,
"Moster Agnetas klagan". Den ger som bekant en livlig och rörlig bild
av det gamla svenska julfirandet med mat och dryck och lekar i
halmen, men den slutar målmedvetet:
Nu man hvarandra Julklapp sänder
I askar utaf trä och papp,
Och mången obetald atrapp,
Presenten dyr och lönen knapp,
Jo, jo, nog vet man hur det händer.
Atrapper fås nu i hvart hus —
Min blir som förr — et skålpund snus.
StockholmsPosten har helt hastigt blivit regeringsorgan, och
Gustav IV Adolf har fått en bundsförvant av rang. Tidningen
vidhåller sin lojala karaktär för all framtid, men med fru Lenngrens
lojalitet är det icke hela tiden riktigt välbeställt. Kungens
smekmånad med svenska folket avlöses efter ganska kort tid i början av
1798 av en mycket dyster period, med ekonomisk depression och
politisk reaktion. Fru Lenngren börjar åter att vässa sin penna
till satirer mot det gamla samhälle, som nu går in i sitt sista de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
