Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Nordfelt, Erikskrönikans ålder och tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erikskrönikans ålder och tillkomst 37
Sedan Folkungadramat slutat med den treårige Magnus
Erikssons upphöjelse på den svenska, liksom även på den norska, tronen
år 1319, fick vårt under lång tid förut ytterligt söndersplittrade
och i övrigt hårt prövade fosterland åtnjuta en period av relativ
vila och inre utveckling. Med konungens myndighetsförklaring, år
1332, började rent av en tid av yttre makt och glans, särskilt
genom förvärvandet av Skåne, Blekinge och Halland. Visserligen
grundlades genom denna transaktion Magnus Erikssons bekanta,
kroniska penningbekymmer, men dessa tyckas icke ha hindrat
honom att föra ett ganska präktigt hov, som fick ytterligare lyftning
genom hans förmälning med den fagra och begåvade Blanche av
Namur.
Dessa omständigheter ha antagligen berett marken för en
kulturell blomstring, vartill förut intet motstycke funnits i vårt land.
Det var nu som arbetena började för den allmänna landslagen, ett
ståtligt vittnesbörd om tidens lagkunnighet, det var nu
Konunga-och hövdingastyrelsen skrevs, ett icke mindre betydelsefullt
monument över dess statskunskap, och det var sannolikt nu man började
försöka sig på att till svensk vers överflytta de utländska
riddarromanerna, Ivan, Härtig Fredrik och säkerligen ännu fler1 samt
sagan om Flores och Blanzaflor — idel maktpåliggande företag och
vad den litterära formen beträifar de första och största i sitt slag
i hela Norden.
Vid denna tid, föreställer jag mig, har den unge konungen, som
tydligen var en välmenande person, känt ett behov av att få sin
upphöjelse på tronen så att säga historiskt grundad genom ett
litterärt dokument, såsom vi veta förhållandet ha varit med andra
segerherrar såväl före som efter hans tid, t. ex. Gustav Vasa, när
han gav Peder Swårt direktiv för en krönika, och mycket möjligt
är, såsom förut av andra antagits, att det varit hans
omgivning, som tagit initiativet till arbetets utförande. Man kan tänka
1 Att även andra riddardikter än de ovannämnda varit kända i Sverige,
framgår bland annat därav, att i uppbyggelseskriften Själens Trost, från förra
hälften av 1400-talet, varnas för att läsa så värdsliga ting som romanerna om
Parsifal och Tristan.
mmtmà
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
