Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Nordfelt, Erikskrönikans ålder och tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 A. Nordfelt
sig, att författaren därvid blivit anbefalld att på ett klokt sätt
motivera nödvändigheten av Birgers störtande och rättmätigheten
av Magnus Erikssons val till konung samt att låta den bortgångne
härtig Eriks namn’ omstrålas av all den glans, som tillhörde det
dåtida riddaridealet.
Ur dessa synpunkter kan krönikans humana ton lättare
förklaras: den var mindre en partiskrift än en försvarsskrift, som
måhända även hade ett försonande syfte. Därpå beror också den i det
stora hela rätt objektiva hållningen, som bland annat visar sig
däruti, att författaren före berättelsen om Nyköpings gästabud, där
hans färger bli livligare, icke ens framställer den bedrövlige kung
Birger och hans män i någon dålig dager och icke tvekar att på
ett sympatiskt sätt skildra så betydande motståndare till härtigarna
som Torgils Knutsson och Birgers son, junker Magnus.
För att emellertid få denna krönika till stånd har man vänt
sig till en mera framstående litterat person, något slags sekreterare
eller annan ämbetsman, måhända en person med utrikes studier och
utan tvivel med kännedom om riddarpoesiens alster, och lämnat
honom eller givit honom anvisning på de historiska anteckningar,
som kunnat förefinnas över Folkungaättens öden och äventyr till
och med dessas lyckliga avslutning genom den då regerande furstens
uppstigande på Sveriges och Norges troner. På vad sätt han löst
denna omfattande uppgift, som säkerligen krävt en mycket dryg
tid, framgår i huvudsak av den föregående framställningen.
Innan jag slutar, torde emellertid en kort sammanfattning av
min ståndpunkt i åldersfrågan vara på sin plats.
På grund av vad ovan blivit framhållet har jag ingen anledning
att anse, att krönikans författande påbörjats, förr än samtliga där
berättade händelser inträffat. Såsom ett gott stöd för denna
uppfattning kan ytterligare anföras, att dramats höjdpunkt —
härti-garnas fängslande och död — förebådas på ett mycket tidigt
stadium, redan vid v. 1299, för att därefter då och då återigen antydas.1
1 Däremot tilltror jag mig icke att uttala någon åsikt i den frågan,
huruvida författaren skrivit sitt arbete så att säga i ett sträck eller med
avsevärdare avbrott. Det ena är lika möjligt som det andra, och det enda som kan
sägas är, att det senare, mänskligt sett, är mera antagligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
