Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydbergs romanfragmeut »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen 97
Geijers avfall väckt till liv, och liksom Bergstedt hade han gjort
sina publicistiska lärospån i Uppsala (med Studentbladet). 1851
redigerade han "Bore" och formulerade klart den nya parollen.
Han fordrade en "pressens regeneration" och levererade skarp och
principiell polemik mot de fallande storheterna. Enligt Bore 20
juni 1851 hade Almquist "ehuru på ett mera oklart sätt än
för-kunnarne af sinnlighetens evangelium i andra länder, angripit
äktenskapets och familjelifvets helgd" och "på kristendomens
bekostnad velat bana rum för en ytlig och vinglig rationalism–––––".
Och en månad senare, 29 juli, heter det om Hierta med anledning
av "hetsjagten" mot honom i vissa andra tidningar:
Ehuru till största delen i dagens speciella frågor sträfvande till samma
mål, som nämnde blad, stå vi dock i det hela taget på en något olika
grund, i det vi tillhöra en yngre liberal skola, som icke stödjer sig på den
Fransyska encyklopedismen, utan betraktar nationalitet och religiositet
såsom tvenne vigtiga momenter uti och för samhällsutvecklingen.
Till dessa huvudstadspublicister sluter sig Hedlund. Efter ett
kort interregnum övertog han Göteborgs Handelstidning, landsortens
största, sedan Sandvall anträtt färden över Atlanten ett par
månader före sin publicistiske lärofader Almquist. Hedlund varierar i
någon mån den nya typen. Han hade stått i förbindelse både med
Hierta och med 40-talets socialistiskt orienterade ytterlighetsmän.
Men även hans liberalism hade för alla tider fått sin prägel i
Geijers Uppsala.
I dessa lärjungar triumferade Geijer över den tidningsliberalism,
som från avfallet till hans död motvilligt erkänt men aldrig
fruktbart accepterat honom. De nya männen däremot, som smädade
Almquist, underläto icke att bekänna Geijer.
Innan jag går över till att söka ställa in Rydberg i denna
rörelse, skall jag ägna några ord åt dess parallellfenomen i vad som
rör skönlitteraturen.
Bergstedt, fiende till all romantik, fransk såväl som tysk, och
Almquists obeveklige antagonist, talar 1851 om en realistisk reaktion
mot den estetiska subjektivismen:
7 — 2270. Samlaren 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
