Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Yictor Svanberg
Denna manöver hindrade inte, att män, som sågo på Almquist
med misstro, mötte Rudenschöld med entusiasm. Den Geijerska
falangen återfann hos honom huvudpunkterna av sin egen förkunnelse:
den ömsinta respekten för personlighetsvärdet, kulten av
familjelivet, intresset för frivilliga föreningar och kommunal verksamhet,
över huvud tonvikten på de "inre" reformerna. I måhända
medveten motsats till Almquists allt djärvare samhällsprojekt betonade
Rudenschöld sin misstänksamhet mot "ifvern för former" och
uppmanade att framför allt tillse, att "dessa former blifva af en ädelt
lifvande ande uppfyllde och modifierade".1 Redan då, 1848, fordrade
han partistriderna avlösta av en vänskaplig, saklig diskussion.2
När på femtitalet särskilt Hedlund lancerade detta försonliga
program,3 vakade Rudenschöld över Handelstidningens egen
efter-levelse av löftet.4 Men samtidigt försvarade han den trofasta
idealiteten i en liten artikel, som han kallade "Hvem är fantast?" och
sände till Svenska tidningen (5 sept. 1853, morgonuppl.).
Hans folkskoleorganisation i Otterstad är i all sin anspråkslöshet
det kanske allra vackraste exemplet på det moderata och praktiska,
men övertygat idealistiska reformarbete, som karakteriserar
femtitalets liberalism. Den är typisk icke minst däri, att den upptar
till förnyad granskning reformer, dem den äldre liberalismen ansett
som odisputabla landvinningar. Hans omläggning av skolan —
med en uppdelning; som förberedde den senare utbrytningen av små-
På liknande sätt yttrar sig R. till Bichert och Jonas Værn. När Værn 1844
inträtt i Oskar I:s första, liberala ministär, uppvaktade Rudenschöld honom
med ett av sina jättelika brev och slutade med följande högtidliga invigning:
»Men tag icke illa up, att jag vågar yttra en tanka, som hos mig upgått:
Försynens mening med att sätta Jonas från Erlingsrud på statsrådsstolen är,
framför allt, en upmaning och ett ansvarsfullt åläggande, att begagna
con-juncturen för befordrandet af meranämnde idee, hvilken ingafs i Ditt
ynglingahjerta, icke af kött och blod, utan från högre ort» (aug. 1844).
Rudenschölds papper, som ingå i den Hedlundska depositionen i Göteborgs
Stadsbibl., ha välvilligt ställts till mitt förfogande av dir. Torsten Hedlund.
1 Tankar om Vår Tids Samhällsfrågor I, sid. 8.
2 S. a. sid. 41—43. Den ursprungliga titeln var »Tankar om allmän
försoning». (Handskrift i Hedlundska samlingen.)
8 T. ex. Handelstidning en 7 jan. 1853.
4 Ins. 26 sept. 1853, om ett hätskt angrepp på finansministern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
