Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen 109
skola och högre folkskola — inriktade sig på decentralisation och
så vitt möjligt personlig undervisning. Utgångspunkten var
övertygelsen om det otillfredsställande i växelundervisningsmetoden,
som förut endast haft konservativa kritiker men varit en liberal
dogm, i det den ansågs som nödvändigt villkor för folkskolans
massundervisning.
Det är betecknande för Rudenschölds medlande och partilösa
ställning, att han delade sina tidningsartiklar mellan Göteborgs
Handelstidning och Svenska tidningen, men det är också betecknande
för den politiska frontens förskjutning under denna tid. Svenska
tidningens redaktör; J. A. Hazelius, hade även han i sin ungdom
tillhört Almquistkretsarna. Det som på femtitalet förde
Rudenschöld samman med den konservative politikern, var närmast dennes
frisinne i undervisningsfrågor. Från början hade f. ö. de
konservativa tagit Rudenschölds kritik av den bestående folkskolan
till intäkt för sina egna olycksprofetior i fråga om denna hatade
institution.1 Mot slutet av 1850-talet, då hans system delvis
lagfästes, sökte växelundervisningens försvarare misstänkliggöra
honom såsom religiös svärmare och aristokratisk folkfiende, den där
ville återföra skolan till hemundervisningens kaotiska förhållauden.2
Den som då kraftigast bistod honom och efter hans död fortsatte
försvaret, var hans svärson Hedlund. Deras vänskap hade prövats
anno 48: Hedlund hade förivrat sig under revolutionsruset men
fann oväntad förståelse hos den demokratiske greven. Att å andra
sidan Rudenschölds maningar till försonlighet verkligen burit frukt,
antyder Hedlund i sin ovannämnda artikel 1898.
Om Benoni Strand skall antagas vara den tendensroman, som
Rydberg började under stimulansen av grannskapet till Otterstads
skola och Rudenschöld, så äro spår av dennes sociologi och
pedagogik de närmast fordrade bevisen för ett sådant antagande.
1 T. ex. Tiden 23 aug. 1851.
2 Ekströms tidskrift Föreningen 1857—60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
