Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Victor Svanberg
Svenska tidningen påkallade hösten 1853 åtgärder mot nöden
i landet: "vi måste gifva honom (arbetaren) hem, arbete och
uppfostran eller rättare sagdt, vi måste bereda honom tillfälle att
genom egna krafter vinna alla dessa förmåner". Handelstidningen
ondgjordes t. o. m. över detta modesta förord för
statsförmyndarskap :
Detta är utan tvifvel ganska välvilligt och beskedligt, men »vi» skulle
ej behöfva ha allt detta besvär, att medelbart eller omedelbart skaffa hem,
arbete och uppfostran åt de tusentals arbetare, som utgöra massan af folket,
om »vi» ville vara så hederliga och lemna dessa menniskor frihet (se der
ett ord, som betyder mer än något annat!), att sjelfva förvärfva allt det
goda, som »vi» önska lämna dem.––––––
Men nu handlar man i alldeles motsatt anda: under kathegorien
»försvarslös» gör man snart af den håglöse och mången gång kanske äfven
[av den] idoge och fattige mannen en förbrytare; man beröfvar med några
penndrag tusentals svenska arbetare möjligheten att förvärfva en egen torfva
till hem för sig och de sina (se ofvan om Hemmansklyfningen!) — — —
och man kröner sin verksamhet med filantropi och nådegåfvor till populära
barmhärtighetsverk. — — — Sv. Tidn:s långa filantropiska uppsats, hvari
den tanken med fasa tillbakavisas, att arbetaren skulle kunna någonsin
erhålla politiska rättigheter, synes oss tillhöra dessa många utgjutelser å de
konservativas sida, hvilka erkänna sanningen af de rättsprinciper, som de
liberala vilja göra gällande[,] som allmän sats, men handla tvert deremot i
praktiken. Det synes oss, med förlof sagt, ligga en hel del skrymteri i
ett sådant förfarande. (15 nov. 1853.)
* *
Med liberalismens självrannsakan — man kan från olika
synpunkter kalla den en tillnyktring eller en fördjupning —
sammanhänger, såsom förut påpekats, högkonjunkturen för Dickens på
1850-talet. Han hade förut förbryllat med sin odisciplinerade
satir, den där inte aktade för rov att begabba företag, som lågo
liberalerna om hjärtat: arbetshusen (Oliver Twist),
välgörenhetsföreningarna (Bleak House), nykterhetsrörelsen (Pickwick papers),
folkskolan (Curiosity Shop), cellfängelserna (American Nötes).1
1 Efter en jämförelse med Dickens skrev Bergstedt 1844, att Sue inte
»stannar vid sterila uppmaningar till välgörenhet» utan visar den stadd i
utövning. Aftonbladet 5 nov. 1842 anmärker, förmodligen efter engelsk källa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
