Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg, Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydbergs romanfragment »Benoni Strand» och femtitalsliberalismen 123
Workhouses — d. v. s. just den form av fattigvård, som vid
denna tid infördes även i Sverige och figurerar i Benoni Strand —
var ett aldrig förbrukat mål för Dickens’ kritik eller drift. På
första sidan i hans debutbok, Sketches by Boz, möter arbetshuset
bland de kommunala institutioner, som skylta med barmhärtighet
och utöva tyranni. Där finnas också redan de typer och
konstgrepp, vilka återvända i Oliver T wist och efterliknas i Benoni:
skurken, som förmänskligas med ett komiskt eller sympatiskt
drag; den abderitiske kommunalpampen, vilken visar sig bestå till
lika delar av humbug och respectability; uppsyningsmännen, vars
gentlemanspretentioner noggrant avläsas i hans klädsel; den trista
interiören, given med ett slags romantisk symbolism i tendensens
tjänst. Det var en rad nyheter, som till själva sin princip voro
oförenliga med den äldre, Suepåverkade tendensromanens
enformiga patos och brådskande tempo.1
Den här behandlade romanens värde ligger emellertid inte i
imitationen av Dickens’ nervöst livliga, ibland hysteriska stil; som
var Rydbergs temperament allt för främmande, utan i det levande
verklighetsintryck den framkallar. Framför sina svenska
föregångare i genren hade Rydberg förutsättningar att fruktbringande
tillägna sig Dickens’ konst att bygga upp sociala romaner kring en
kärna av personlig, smärtsam upplevelse.
Warburg har med några rader antytt, att Benoni är
självbiografisk. I vilken grad detta är fallet, skall här något närmare
att Amer. Notes tyda på »en liten lutning åt torysidan». —Beträffande Dickens’
sociala idéer samt den sentimentala och idealistiska reaktionen mot
Manchesterliberalismen hänvisar jag till L. Cazamians arbete: Le roman social
en Angleterre 1830—1850, Paris 1903. — Liksom Dickens protesterade
Rudenschöld tidigt mot cellsystemets själstortyr. Hans kätteri väckte den mest
oförställda förvåning och indignation hos den tidning, där uttalandet gjordes.
(Lidköpings Nya. Tidning 18 och 24 mars 1848.)
1 Som bekant utnyttjade Dickens’ situationskomik de omständliga
kapitelrubriker, som han övertog från den engelska 1700-talsromanen. De
förekomma dock blott i hans tidigare verk. I den äldre varianten av Benonis
första kapitel användas dylika diarierubriker:
»Första Kapitlet
som handlar om en gentleman, en kaffekokare och några kaffekokerskor, en
fader- och moderlös gosse och ett fattighusdirektionssammanträde». (Ms h).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
