Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Almquists Ormus och Ariman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Henry Olsson
oktavupplagan av detta senare ramverk. Almquists plan var
nämligen år 1824 att såsom inledning till den konstfulla indelning av
de swedenborgska anderegionerna, vilken han åstadkommit i
Mur-mis och andra verk från de föregående åren, verkställa en
systematisering av "hela jordhistorien", som skulle rekapitulera
släktets-och individens, d. v. s. Almquists egen, utveckling. Detta verk
skulle på så sätt bli den poetiska motsvarigheten till Historiens
Idéer och Manhemsprojektet, det skulle ge en "mythopoetisk"
förklaring av världen. Ormus och Ariman hade i denna plan enligt
trycket i imperialoktavupplagan uppgiften att ange grunderna för
politiken och moralen samt att skänka ett perspektiv av "den
intressantaste af all geografi — Asiens".
I Manhemsboken sökte Almquist genomföra en
utvecklingshistorisk plan. Han tänker sig här (s. 15) alla "Mythsystemer" ocb
"Kosmogonier" som "reminiscenser från ett urtillstånd", detta
enligt romantikens fordran och säkerligen under påverkan av de
romantiska mytologernas, en Görres’, en Creuzers, en Kännes,
framställning av mytologiernas enhetliga ursprung ur en enda
uppenbarelse. Han nämner i detta sammanhang "den persiska
Dualismen" och "Asaläran", vilka hade utgått från samma asiatiska
område och ägde samma huvudmening. För sitt poetiska samlingsverk
har han sökt dra upp linjerna i ett brev till A. Berg av den 12
juni 1824 (Nord. mus.). Det skulle utgöra "ett Helt*, som omfatt
tade "det Hela i utförd mening". För sina berättelser skulle det
icke ha någon annan gräns än världshistorien, för sina
beskrivningar universum. Eftersom det borde måla hela historien från
dess-början, skulle det börja med skapelsen, vilken utgångspunkt i natt
och kaos skulle motsvara det skifte av natt ach förtvivlan, vari
Almquist själv en tid befunnit sig. De fyra första verken voro
Skönhetens Tår, Semiramis, Ormus och Ariman samt Derceto. Den
möjligen något senare planen för verket, vilken först framdragits
av Lamm, ger åt detsamma namnet Jordens Blomma och numrerar
de fem första diktverken 1. Skönhetens Tår, gv Semiramis, 3.
Ormus och Ariman, 4. Derceto, 5. Under Sorgens träd samt uppräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
