Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck: Rydbergs Narkissos-myt och några principiella reflexioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 Anton Blanck
om människosläktets moraliska utveckling från instinktlivet i
naturens sköte till det medvetna kulturlivet i dess högsta former,
visar en klar parallellism till Schillers historiefilosofiska och
moraliska uppfattning under hans spekulativa storhetsperiod på
1790-talet. Redan i den lilla uppsatsen från 1790 kastar han fram sin
sedan ledande idé och ständigt återkommande poetiska bild om
människan i naturtillståndet som en omedveten, instinktmässigt
levande planta och hennes återvändande genom historiens långa,
hårda kamp till samma lycksalighetstillstånd fastän då fullt
medvetet, såsom resultatet av den moraliska utvecklingen — den tanke
han mest pregnant formulerat i sitt distikon:
Suchst du das Höchste, das Grösste? — Die Pflanze känn es dich lehren.
Was sie willenios ist, sei du es wollend — das isfs!
Denna sammanställning och belysning av en mycket central
punkt hos Rydberg synes mig alldeles bekräfta vad Nilsson drager
ut som slutresultat ur sin analys av Rydbergs spekulation i dikt
och filosofiska studier: att hans åskådning är nära besläktad med
Tegnérs, att hans platonism, liksom föregångarens, tar form av en
sund, praktisk kulturidealism. "De förlora sig icke i drömmerier
om en Översinnlig verklighet, utan hämta ur medvetandet om denna
inspiration till ideellt kulturarbete." Denna överensstämmelse i
åskådning synes mig få ett klarare historiskt ljus över sig, när
man ser att den unge Rydberg likaväl som den unge Tegnér en
gång, fastän femtio år senare, så nära tillägnar sig Schillers ideella
kulturfilosofi, denna egendomliga syntes av det vackraste i
upplysningsliberalismen och den rousseauska drömmen om naturen. Vi
få också här ett gott mått på hur djupgående den tyska klassiska
idealismens inflytande i Sverige blev.
Min sammanställning härovan synes mig också kunna berättiga
en hypotes att Rydberg från Schiller fått uppslaget till sin
originella tolkning av Narkissos-myten. Det förefaller ganska
naturligt, när man ser hur nära förtrogen han är med Schillers
tankevärld, att just dennes ständiga sysslande med blomman som symbol
för sin människouppfattning givit Rydberg uppslaget att använda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
