Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad: Romantikern Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantikern Stagnelius
39
Med storartad konsekvens har Ricarda Huch i Blütezeit der
Romantik och Ausbreitung und Verfall der Romantik skildrat, huru
romantiken övergår från intellektualism till anti-intellektualistisk
mystik, huru romantikernas dragning till det hemlighetsfulla, till
en början motvägd och uppvägd av deras skarpa förstånd,
småningom tar överhand. De fångas mer och mer av intresset för
naturens och själens nattsidor. Den konsekvensfordrande filosofiska
spekulationen avlöses av en mystisk irrationalism. Eicarda Huch
ser häri romantikens förfall.1 Till dem som väsentligen medverkat
till denna utveckling hör Schubert, en av de män i litteraturen, som
icke skapa något egentligt nytt, men som genom att formulera och
precisera och utbreda de idéer, som ligga i luften, bidraga till att
en viss litteraturriktning växer sig starkare. Med sina verk
Ahn-dungen einer allgemeinen Geschichte des Lebens (1806), Ansichten
von der Nachseite den Naturwissenschaft (1808) och Symbolik des
Traumes (1814) har han befordrat mystikens definitiva genombrott i
den tyska romantiken. Bakom Schubert skymta hans lärofäder:
Böhme, Saint Martin och Swedenborg.
Nyromantikerna hade redan från början en utpräglad kärlek
till det mystiskt nyckfulla drömlivet, och voro alltså predisponerade
för att tillskriva drömtillstånden ett högt värde. Vad som först
visar sig som tendens, plägar sedan bli trossats. Drömmen får
slutligen en kunskapsteoretisk sanktion. Den som giver drömmen den
höga rollen av kunskapsbringare är Schubert i sitt arbete Symbolik
des Traumes.
I drömmen talar själen enligt Schubert ett annat språk än i
vakande. Detta språk är den högsta sanningens, Drömmens språk
är det ursprungliga gudomliga och behöver ej läras (Symbolik des
Traumes, zweite Auflage, Bamberg 1821, s. 4).2 Schubert fortsätter:
Die Seele versucht diese ihr eigenthümliche Spraclie zu reden,
sobald sie im Schlafe oder Delirio aus der gewöhnlichen (wachen) Un-
1 Se särskilt Ausbreitung und Verf all der Bomantik, Zweite Auflage, Lpz.
1908, ss. 1—4!
2 Den första upplagan av Schuberts verk har icke varit mig tillgänglig.
Stagnelius har tydligen använt den; jag har upptäckt en del karakteristiska detalj
-överensstämmelser med Schuberts Symbolik även i hans produktion före 1821, då
andra upplagan uppkom, och före 1820, då en svensk anonym översättning utkom
i Stockholm. Genom denna svenska översättning har jag kontrollerat, att den
första upplagan icke på här tillämpliga punkter kan ha varit nämnvärt avvikande
från den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
