- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 4. 1923 /
49

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad: Romantikern Stagnelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Romantikern Stagnelius 49

aktigheten av vår tydning av den backantiska fanatismen. Icke
heller är jag* fullt ense med Böök i hans tolkning av de herdar,
Timon, Lycis och Hermas, i vilka Stagnelius inkarnerat olika sidor
av sitt väsen.

I Timon möter man den spiritualistiske drömmaren, den
världs-frånvände Orfeusadepten, som »sträcker famnen med oändlig trånad»
mot stjärnorna, i Lycis åter idyllikern, epikuréen, som mera älskar
backanterna med deras tyrsosstavar och »blomsterkrönta phallus».

Med en alltför djärv förenkling av problemet om Stagnelii egen
ställning till dem förklarar Böök (monografien, s. 471):

Timon är Stagnelius själf under den teosofiska Stockholmsperioden.
Hans lif är grubbel och längtan under stjärnorna, drömmar om dagen
och syner om natten, vaknande minnen från förut-tillvaron och djup
vördnad för de stora siarna och deras hemligheter. Lycis åter är den
Stagnelius, som vi lärt känna under Kalmarvistelsen, oemotståndligt
dragen af Backustågets glada yra.

Det är knappast troligt, att Stagnelius kan så kronologiskt
tudelas. Stagnelius har både i Stockholm och Kalmar levat Lycis’
liv och drömt Timons drömmar.

Jag behöver ej närmare ingå härpå, då Böök, ej utan att
motsäga sig själv, fullt uttryckt min egen mening några sidor senare
(a. a., s. 478):

Men själf har han varit både Lycis och Timon. Det orfiska och
det dionysiska hålla hvarandra i jämvikt i hans eget bröst. Han vill
sträcka famnen mot stjärnorna i oändlig trånad, men han vill också
ropa Evoe bland tyrsusstafvarna och phallussymbolerna. Han hade en
gång diktat De täflande skalderna om Menalkas och Moschus; den
gången gaf han efter lång tvekan Moschus priset. Sedan kom den period,
då han förnekade Moschus och diktade Martyrerna. Nu är han
återigen tillbaka vid jämviktstillståndet; — — — Orfeus hälsar med
godhet både Lycis och Timon, men Timon står hans hjärta närmare.

Lycis och Timon avspegla de båda sidorna av det dubbelliv,
som Stagnelius levde i Kalmar, ett sådant dubbelliv, till vilket
varje romantiker tvingas. Lycis är den sida, som Stagnelius vände
utåt mot omgivningen, det är den Stagnelius, som roade sina
bekanta vid bålen med aktuella Bellmaniader, * Timon är den sida av

1 I Bacchustoget i Norden (Kbhn 1904, s. 240) har Vilhelm Andersen påvisat
att Lycis’ ord: »Jag för en flicka mina rökverk tänder» (IV: 260), nära motsvara
ordalagen i en poetisk biljett till N. H. Wimmerstedt (II: 243).

4 — 23445. Samlaren 1923.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:24:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1923/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free