Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson: Naturbegreppet hos Boileau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURBEGREPPET HOS BOILEAU
NÄGBA REFLEXIONER
AV
ALBERT NILSSON
Man finner ofta i modärn fransk litteraturhistoria Boileau
karaktäriserad som naturalist. Det är Brunetière, som först
framhållit naturalismen hos Boileau — nämligen i en essay han 1879
skrev om Les ennemis de Racine au XVILe siècle. Han räknar
här icke endast Boileau utan även fransk-klassicismens andra stora
författare till naturalisterna. Den formulering1 Brunetière gett sitt
uttalande visar, att han varit medveten om dess utmanande
karaktär. Han skriver: »Je vais dire une chose monstrueuse, en
appa-rence du moins, vraie pourtant si 1’on y réfléchit: ces quatre grands
poètes, et, dans la prose, avec eux, Bossuet et La Bruyére, ce sont
les natur alistes du XVILe siècle.»1 I ett fyra år senare hållet
föredrag, Le naturalisme au XVILe siècle2, utreder han närmare vad
han förstår med fransk-klassicismens naturalism, och han återkommer
till frågan i L’evolution des genres, L’esthétique de Boileau* och
Histoire de la littêrature française classique. Lanson har i det hela
anslutit sig till Brunetières uppfattning i sin bok Boileau (1892) och i
sin litteraturhistoria.
Helt visst skulle varken Brunetière eller Lanson ha kommit på
idén att kalla fransk-klassicismens store författare naturalister, om de
icke själva hade levat i naturalismens tidsålder. De ha med sin
karaktäristik velat underlätta förståendet av fransk-klassicismen hos
samtiden, men på samma gång velat kritisera den samtida naturalismen.
1 Bkunetièke, Etudes critiques, I s. 165.
2 Även tryckt i Etudes critiques. I.
8 Etudes critiques VI s. 153 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
