Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXOTISM OCH ORIENT I
"LYCKSALIGHETENS Ö"
AV
CARL SANTESSON
Där Atterboms sagospel är en dröm om det underbara liar det
icke minst burits av den romantik som är de fjärran ländernas och
österlandets och som äger sin grund i avståndets och det
främmandes magiska välde över fantasien. Mycket av denna romantik
avslöjar omedelbart vid läsningen sin art: den uppenbarar sig redan
i scenanvisningarna om rummens dekorering i Felicias slott såsom
en konstnärlig miljösuggestion,1 den slår ut i full glans i Sunnan»
och Östans målningar av orientaliska scenerier, den framträder i
episoden med Ginnistans feer och i fabeln om näktergalens och
rosens kärlekssaga. Annat ligger mera fördolt och yppar sin
härkomst först vid en ingående granskning och då man vinner
kunskap om diktarens källor. Det förråder sig i olika sägenmotiv
och poetiska myter, i anspelningar, stildrag och bilder. I sin
helhet bildar väl det exotiska och österländska endast ett inslag i
sagospelets utomordentligt rika stoff- och formvärld, några trådar i dess
praktvävnad, några brokiga stenar i mosaiken på dess kupoler och
gallerier, några parfymer i dess sagoträdgård. Men det är nog
betydande att vara värt ett studium och betraktas i ett
sammanhang.
Riktningen mot det exotiska och österländska inom romantiken
utgör en omedelbar fortsättning av en ledande strömning i 1700-taJets
tankevärld och diktning. Av de tvenne begreppen det exotiska och
1 Se Vetterlund, De centrala äventyren i »Lycksalighetens ö». Edda 1923r
haft 4, s. 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
