Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exotism och orient i »Lycksalighetens ö» 143
Hon kan vara icke blott likgiltig och lättsinnig utan rent av
hjärtlöst elak:
Es sinnt die Na ch tigall, wie sie
Die Röse zur Freundinn mache,
Die Röse aber sinnt darauf
Die Nachtigall zu kränken.1
Näktergalens gäckade passion, hans klagan, som flödar ur ett
bittert sårat hjärta, mänger dock ingen tragisk biton i dikten.
Huvudintrycket blir lekande och muntert, och med rätta framhäver
Hammer i Redehümte, huru denna fågelns kärlek till blomman
»dennoch im Granzen eine glückliche und genussreiche Liebe ist».2
Ja, det är ett stycke fin erotisk komedi i följande replikväxling:
Morgens sprach der Vogel der Flur zur entknospeten Röse,
Hör’ auf, spröde zu thuii, viel sind der Rosen wie du.
Lächelnd sprach die Röse hierauf, du redest die Wahrheit,
Aber ein hartes Wort ziemet den Liebenden nicht.8
Ungefär efter dessa linjer tecknar sig förhållandet mellan ros
och näktergal och — på ett vida mera underordnat plan — mellan
ros, näktergal och östanvind i persernas medeltida diktning.
Betraktar man mot den nu skisserade fonden sagospelets lilla utvikning
om näktergalen, Spinarosa och Zephyr, så konstaterar man, huru
fritt den står till sina persiska motbilder och huru självständigt
Atterbom spunnit vidare på motivväven. Väl är det som en
genklang av Hans’ fantasilek om östanvinden i den försäkran, med
vilken Spinarosa söker blidka Zephyr:
Tro mig, du fagra, balsamiska Vind,
Dig blott det unnas att rosen omarma,
Dig blott hon skänker sin munn och sin kind.4
Men Atterboms Spinarosa, vars näpna flicktyp i en lägre krets
reflekterar Felicias höga och drottninglika rosenfägring, ungefär som
den vilda nyponblomman den }rppiga trädgårdsrosen, bär närmast
dragen av folkbokens tyckmyckna rosennymf och den halvt
personifierade blomman i skaldens egen tidiga Bosen; det är sålunda väl i
1 A. a. II, s. 59.
2 A. a. s. 26.
8 A. a. I, s. 113.
4 L. ö I, s. 232.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
