- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 4. 1923 /
148

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148 Carl Santesson

Vokation till Zefir i hyllningskören vid Aladdins och Gulnares bröllop.
I folkboken yttrar Zephyr: »Min ande gick til hennes täcka mun,
jag lukta omkring henne, och rörde hennes sköna hufvudhår.» I
Oehlenschlägers lätt orientaliskt färgade och parfymerade verser
sjunga alf erna Gulnares pris:

Zefir! har Du viftet i min Roses Skiød,
Da Du bringer Elskovs Balsomduft saa sød?
Har Du kiælent leflet i det sorte Haar,
Der, i store Ringe, sig om Skuldren slaaer?
Har Du skuet dig i Barmens glatte Speil,
Bovnende, som Snekkens fulde Silkeseil?
Saae Du hendes Hals, som Antelopen, hvid?
Saae Du Aftenstiernen blank ved Skumringstid ?
Blandte Du dig med den fine Muskuslugt?
Dvælte du og laa i Elskovs Skyggebukt? ete.1

Hos Atterbom berättar Zephyr:

Nu jag kom. Hon vänligt på sitt knä mig tog;

Yr, kring hals och barm jag mina vingar slog.

Alla ljufva dofter, i en enda flägt,

Kring den Sköna tömde ljumt min andedrägt;

Att, i lena vågor, hennes mörka hår

Föll kring pannans snö och kindens rosen vår.

Och sedan när Felicia smeker honom:

Medan jag mitt anlet gömde, slug och nöjd,
Halft emellan barmens dubbla liljehöjd.2

Folkbokens lustiga ord antyda ju alldeles samma situation som
i Aladdin, en vindgud i spelande lek kring en fager kvinnogestalt.
Men i bröllopskören framträdde gruppen utförd i full relief med
Oehlenschlägers sensuella rokokograce över ton och linje, och detta
förklarar, att Atterbom, för övrigt ju helt lätt och i förbigående,
kunde ansluta sin romans till den. Att den persiska lyrikens till
poetisk figur individualiserade östanvind framställdes doftförande och
nojsande med lockar har nog också aktualiserat bilden för
Atterbom. Av det orientaliska i Oehlenschlägers verser, som får

1 Digterværker, Siette Deel. Kiøbenhavn 1837, s. 186, 187.

2 L/ö I, s. 61, 62.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:24:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1923/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free