Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson: Exotism och orient i »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exotism och orient i »Lycksalighetens ö» 157
Liedern und mit Lauten ward Haf is verführt». 1 trädgården
väntar flöjten, och diktaren beder oss lyssna:
Höre die Sånger der Flur, sie haben zusammengestimmet
Die Flöten und das Barbiton.1
Det är främst detta Hans’ Persien som blommar och spelar i
Atterboms andra strof:
Hvar han sätter lätta hofven, hvar med nåd inin vinge rörs,
Balsam doftar, naphta glimmar, sångens muntra täning hörs:
Liksom bi kring mandelträdet, lydiga sin drottnings ord,
Honingsljufva visor svärma kring den rosenhölj da jord.2
Konstnärligt beteckna de tvenne första stroferna en höjdpunkt
i dikten, fyllda som de äro av smekande eterisk glättighet och
utsökt exotisk arom. De båda följande nå icke samma nivå; de
förtunna en smula den tjusande totalbilden i det föregående, och deras
elegiska kvällsmålning tenderar starkt mot det sentimentala och
sötaktiga. Hafis’, eller kanske snarare Hammers Persien befinner
sig här på god väg mot Moores alltför ljuvliga, glatta och
parfymerade österland. Även i dessa strofers förskönade natursceneri är
dock den persiska poetiska lokalkoloriten på mångfaldigt sätt
bevarad, fastän flerstädes skickligt dold och fint sammansmält med
versernas allmänna, blott svagt exotiska stilfärg. »Drufvans
purpurknopp» lyser på marmorklippan, kanske som en exponent för
Schiras’ ryktbara vin, enligt Chardin »le meilleur de la Perse, et de
tout 1’Orient». Ostanvindens kvällsvard står tillredd i »jasminens
silfverskålar»: jasminen figurerar ofta i persisk poesi, och med en,
särskilt hos Hafis, ytterst vanlig bild jämföras blommornas kalkar
med vinbägare;8 »daggens rörliga juveler», som nämnes ej långt
efteråt, fångar samma naturintryck under en annan aspekt och
erinrar om den persiska litteraturens skildringar av vårens ankomst,
där de glittrande daggdropparna på blad och grenar ständigt be-
1 A. a. II, s. 427.
2 Bilden av bien och deras drottning synes vara en reminiscens från Schirins
verser »Wie Bienen um die Königinn, beinühet / Zu unden, was Ihr wohlgefällig
sey.» Schirin I, s. 27.
3 Man kan, bland många, citera följande exempel: »Itzt da die Eosen
eut-falten die hundertfältigen Kelche / Und der Narcisse Kelch rauschig den Becher
Eucli beut». A. a. II, s. 521. Bilden även i Schirin II, s. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
