Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Grape: Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792—1793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792—1793 233
vi äga pligter mot dem, som under en annan himmel födas med mindre
formögenheter, med et krusigt hår och en svart hud: så borde hon
ock lara oss, at det är et brott mot Fäderneslandet, at ej älska dem,
ej önska dem godt, som hafva genom ödets skickelse blifvit födde
endast under en annan Biskop än vi».
Icke minst inom studentvärlden och nationsväsendet frodas
denna partikularism:
»Jag har hört Nationer med et slags välbehag nämna den mängd
af Lärare, vid detta Lärosäte, som med dem haft en gemensam
Fosterbygd; eller ämnen som bland dem ännu finnas dertil; någre finna en
företrädesrätt i sin talträngdhet; andre i sin tystlåtenhet; i sit
utseende, i sin styrka; i sit ombyte af frackar. Alle skänka åt sine
grannar en blick af förakt eller afund. Äga vi då icke alla samma
kallelse til dygden och äran; äga vi icke alla et hjärta och et
Fädernesland?»
Att denna kraftiga vidräkning med den gamla svenska
land-skapspartikularismen och dess yttringar i studentvärlden sattes främst
i den tryckta samlingen är måhända icke någon tillfällighet, ty ett
av konventsrörelsens huvudsyften var ju, som i böneskriften till
hertigen framhålles, just »at ifra mot Partier, afund, hat Nationer
eller studerande imellan». Anton Blanck, som tidigare erinrat om
det refererade talet,1 framhåller också med skäl, att den moderna
nationella uppfattningen här föres fram från oppositionellt och till
hälften revolutionärt håll och erinrar i detta samband om den
oerhörda betydelse för en medveten nationalkänslas utveckling som
franska revolutionen hade.
Mot själva nationsinrättningen uttalas väl ej någon direkt kritik
i det anförda talet, men indirekt skymtar den nog fram här och
var, t. ex. då talaren förklarar, att konventet »tyckes vara en
vederläggning af denna fördom», provinsialismen. Och att i
konventsrörelsen verkligen fanns en udd riktad även mot nations väsendet
kan icke betvivlas. Ett uttalande, som något senare göres av en
av ledarne, Gr. A. Silverstolpe, ger tillräckligt tydligt vid handen,
att det åtminstone på sina håll fanns en fullt medveten opposition
härutinnan. I den här förut berörda uppgörelse han den 10 mars
1795 har med den originelle Pehr Tham2 skriver han nämligen
bl. a. följande:
1 Forum, Årg. 2 (1915), s. 34.
2 KB, Brev till hovintendenten P. Tham.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
