Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Henry Olsson
Bland annat ivrade Natt och Dag* också för en omorganisation av
svenska armén och ville genom värnpliktens införande uppfostra
ungdomen till fädernas likar i manliga dygder. Den skrift i ämnet,
som han framlade år 1815, innehöll emellertid en något närgången
kritik av rådande militära förhållanden, vilket gav anledning till
en räfst med den unge fänriken. Sjudande av förbittring mot
kronprinsen Karl Johan, som han gav skulden för den lidna
förödmjukelsen, inledde han i Tyskland, dit han begivit sig, förbindelse
med den avsatta konungafamiljen och utgav i början av år 1816
sin broschyr på tyska, försedd med ett företal, där den svenske
tronföljaren utmålades som representanten för gallisk list och flärd,
ovärdig Sveriges urgamla och ärofulla konungatron. Följden blev
en högmålsprocess, i vilken författaren frånvarande dömdes till
döden som landsförrädare.1
Episoden Natt och Dag har tydligen haft stor betydelse för
Hazelii utveckling. Han upprördes livligt av vännens öde och blev
själv invecklad i processen på grund av sina överspända
sympatiuttalanden i ett brev2, som framlämnades till utrikes-statsministern
Engeström och vidare befordrades till Karl Johan. Denne ville
skicka den unge Svärmaren till S:t Barthélemy, något som dock
avstyrdes genom ingripande av Hazelii chef general Sparre. Straffet
bestämdes i stället till 14 dagars arrest å Stockholms högvakt. I
en återblick på sitt föregående liv i Mitt Hjertas Dagbok antecknar
Hazelius, att han hösten 1816 var en ivrig republikan. Denna
tendens levde kvar. I oktober 1819 yttrar han i dagboken sin sympati
för den demokratiska radikalism, som framträtt i England i
samband med den ekonomiska krisen efter Napoleons-krigens slut och
som yrkade på parlamentsreform med allmän rösträtt men delvis
också drev rent revolutionära metoder. Som bekant möttes denna
folkrörelse av den sittande toryregeringen, vars främsta kraft
Cast-lereagh var, med inskränkningar i yttranderätt och tryckfrihet,
skingrande av folkmöten (»the Manchester massacre» i augusti 1819)
och slutligen de s. k. munkorgslagarna 1819, som beteckna
reaktionens största triumf i England under denna tid och ha jämförts
med de samtida Karlsbad-besluten på kontinenten. Den oppositio-
1 Jfr Verner Söderberg, Otto Natt och Dag. En imtriotisk högförrädare,
Hist. Tidskrift 1910 samt de av Artur Hazelius publicerade breven i Runa.
Minnesblad från Nordiska Museet 1888.
2 Tryckt i Runa, s. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
