Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson: MannaSamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MannaSamfund 89
nella rörelsen blev alltså undertryckt, men blodsutgjutelsen i
Manchester hade framkallat en våldsam indignation mot regeringen.1
Hazelius antecknar de uttryck denna tagit sig samt sin förtjusning
över att se, »huru Engelska Constitutionen försvaras af dess
Medborgare ».
Nej man måste vara en anboren Slaf för att ej finna det herrligt.
Ett folk som är öm om sin frihet blott det förtjenar vara fritt. Men
dessa dåskiga Konungatjenare de böra alltid få pryda sina bojor med
små Moral-blomster och kalla det »Dygd» att bära dem med Artighet.
— — Folkförsamlingar är alldeles »oskiljaktiga» från ett »fritt folks»
rättigheter. Opinionen får en Organ. Och opinionen är ett yttrande
af folkets Majestät. Det är på det herrliga Grekiska och Romerska
Viset. — Hos ett fritt folk, det är der Majestätet är hos folket, är en
slafvisk känsla det rätta ■ Crimen læsæ Majestatis.
Vid samma tid uttalar han sin glädje över utgivandet av verket
»Tessin och Tessiniana»: »Det gläder mig att mine Medborgare
ändtel. få en sann framställning af dessa så mycket misskända tider,
vanställda af Envålds-smickrande pennor».
Den starka politiska intresseorienteringen hos den unge Hazelius
håller dock inte stånd emot de motsatta tendenserna i den
personliga påverkan, som enligt hans egna ord bildade »en slags Epok»
i hans levnad. Det kan gott sägas vara ett mått på det djupt
ingripande i Almquists betydelse för sina lärjungar, då man i brevet
av september 1822 finner den tidigare politiska livaktigheten hos
Hazelius avlöst av samma upphöjda likgiltighet för denna världens
ting och exklusiva inriktning på det andliga som hos mästaren.
Det är ytterst intressant att iakttaga verkningarna av denna process.
Det är icke radikalismen i tänkandet i hithörande frågor, som har
förändrats genom receptionen av den religiösa revolutionarism, som ville
skapa ett nytt släkte och ett nytt samhälle. Uttryck som dumma
kungar, tomma hjässor och perukstockar visa just ingen överdriven
vördnad för bestående samhällsförhållanden — och respekten har
väl knappast ökats av den misstänksamhet, som höga vederbörande
röjde gent emot Almquist-kretsens förehavanden. Men vad som har
rubbats är Hazelii tilltro till politikens förmåga att rädda
»statsorganismer» — ordet är romantikens — vilka enligt hans mening*
äro angripna »i sin rot». Och som omedelbara konsekvenser av
1 Se härom Spencer Walpole, A history of England from the conchision
of the great tvår in 1815, I, 1878, s. 512 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
