Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ruben G:son Berg: Nya Almquistfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya Almquistfynd 145
Here år äro sedan dess förflutna sade J. Bruce — svåra
händelser — men det är icke godt — du skall icke måla flere Taflor
ifrån Sverige — vi hafva minnen utan taflor, vi hafva sorger, som
skulle vara lyckligare att glömma, än upplyfva[!] genom Konst och
Pensel.
Efter så är, sade Fru Beatrice, efter ett ögonblicks tystnad,
efter vi ej vilja upplifva minnet af en olycklig Konung, eller en
Vän — är det kanske bättre att vi sätta vid de öfrige en Tafla af
annat innehåll, hvarom jag öfverlemnar åt Er alla, om den skall
vara sorglig eller tvärtom. Ni skall veta, min k. Patrik, att vi hade
ännu en tämlig Väg att resa genom1 Sveriges fasta land, innan vi
kommo till Hafs kusten. Hela landet var uppf y It af Strof partier
somlige tillhörande de Kunglige, andre de Hertiglige: vi behöfde
således vara ganska försigtige och hvarje främling vi träffade kunde
vara oss farlig. Vi kommo en dag på en Väg och funno en man
i ganska [sorglig överstruket] ställning vandra sin Väg fram, han
var dåligt och söndrigt klädd, men hade en kraftig Påk i sin hand.
Ni bör måla taflan på det sättet, att man från höger ser en Väg
slingra sig fram genom några kullar täckta med Hassel och annan
löfskog. Ni målar derefter 4 hästar på hvilka vi rida och efter oss
någon betjening med vårt bagage. Midt framför denna Grupp en
trasig man af särdeles ansigte, hvari Ni måste aftekna den sällsama
föreningen af Narraktighet men likväl godhet. I det ögonblick denne
Vandrare hör ett tåg bakom, vrider [han] hastigt om sitt hufvud
för att efterse om detta kunde medföra fara — hans ena fot tyckes
vara beredd att begifva sig på flykten in i den täta Hasselskogen
— men hastigt fastnar hans blick på Lady Sophia; han springer
fram till hennes häst knäböjer och håller betslet, att vi måste stanna
— det är i denna ställning Ni skall aftaga honom. Vi trodde han
var vansinnig vi frågade hvem han var — En flykting, en kunglig
svarade han! — Då har du ingenting att frukta af oss sade Sir
John — gå blott af vägen och hindra ej denna Dams häst. O min
Herre, sade den främmande Er känner jag icke men denna Dams
häst vill jag aldrig lemna. — Besynnerlige hvad menar du härmed,
förklara hvem du är? — Jag är en Tjenare hvars Herre fiendens
lans störtat i Nattens Hem, och detta var icke nog: när jag var
sysselsatt att uppsöka min ridderlige och förnäme Herre bland de
döda i Fältslaget, kom en Olycksbåderska med eldröd tunga — godt
1 ä fr inan vi kommo ur
10—24255. Samlaren 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
