Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Afzelius: Min son på galejan och den komiska resebeskrivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min son på galejan och den komiska resebeskrivningen 201
ingalunda varit någon förvisning till Pontus. Inom skeppsbord
rymdes en liten krets jämbördiga, som samlades kring bålen till
skämt och vittra tidsfördriv. Icke utan stolthet nämnas de resurser
som stodo till buds: »Vi behof ve ej öfva tungan med nötta historier om
gamle ostindiefarare, om compass och väderlek, efter vanligheten:
våra umgängesämnen kunna stiga, fra Linnæi plantor ända opp til
Cartesii hvirflar. Man är hemma hos Hårleman, man känner Newton,
man skäms icke heller för at ha bekantskap med Curtius och
Virgilius. Huru långt ifrå den allmänna skepparekretsen!» (s. 122—3)..
Med tacksamhet nämnas i första rummet »de bägge ypperste», d. v. s.
kaptenen Carl Gustaf Ekeberg och superkargören Anders Arfwedson,
»den ene lika så bevandrad i lärdomsriket, som den andre på witter
-heternas fält». -Dessa båda stodo väl en smula utanför den
egentliga kretsen, Runio sacrum, men Wallenberg, som var sällskapets
sekreterare, tillskriver den aktade och avhållne kaptenen, som själv
icke var främmande för skönlitteraturen och bl. a. fördrev tiden i
passaderna med att översätta en engelsk roman, ett visst förädlande
inflytande på dess medlemmar: »Drucko vi, så skedde det af egen
drift: öfvade vi oss med pannan, så var det en fölgd af hans
exempel» (s. 121). För den kretsen skrev Wallenberg, och svensk
litteratur står i djup tacksamhetsskuld till denna hans första publik.
De många lediga stunderna ombord, vilkas enformighet icke alldeles
kunde förjagas av glada dryckeslag och samtal, ha ofta förkortats
med läsning. Min son på galej an ger vid handen, att rygg vid
rygg med bibel och postilla ha stått både resebeskrivningar, klassiska
auktorer och väl även lättare lektyr. Tyvärr finns det nu ingen
möjlighet att taga reda på sammansättningen av detta bibliotek.
Den ledtråd som man kunnat ha i en lista över Wallenbergs
boksamling som ursprungligen tillhört bouppteckningen har gått
förlorad, i det att listan frånskilts och trots efterforskningar ej kunnat
anträffas. Lika litet har själva boksamlingen eller delar av den
kunnat spåras; kanske har den skingrats i och med boets upplösning.1
Svenska kyrkan]. Utom dess hade jag ock en ganska ovæntad åhörare, Hr Assessor
Swedenborg, som i dag reser till Stockholm». I Lidéns resedagbok (ü. U. B., s. 519)
kallas W. »oændeligen qwick, om icke stundom för qwick» och »Ganska munter
och lustig». — Den lärde Lidén tycks alltså att döma av det något dunkla
uttrycket ha funnit lärdomen mindre än kvickheten, en dom som Wallenberg icke
skulle haft något att invända mot. — Det kan förtjäna anmärkas, att Wallenbergs
uppgifter om Swedenborgs Parisvistelse i resebrevet till Göth. spionen även
bestyrkas av Biörnståhls resa och att Ahnfelts upplysning härom (s. 259) är o vederhäftig.
1 »Böcker. Är efter särskild här bifogad förteckning och värdering af Com-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
