Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romantikern Stagnelius. II. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantikern Stagnelius 83
blåa höga» är likaså en expressiv sammanställning av konkret och
abstrakt. Skildringen av den oändliga stjärnhimmelen är nära att
övergå i mytiska scener av neoantik karaktär. Tendensen till
plasticitet är omisskännlig.
Stagnelii kärlek till färg och fast kontur träder också fram i
hans rika bruk av bilder. Näst Tegnér och jämte Levertin är han
den, som slösat mest med bildliga uttryck, och ofta uttrycker han
liksom Tegnér samma idé i en följd av metaforer. Över huvud
är den ständigt rikare varierade upprepningen av samma tanke ett
av hans mest älskade och anlitade stilmedel. Ett slående exempel
ge Perpetuas ord i Martyrerna (II: 400):
En evig jemvigt mellan ljus och mörker,
Ett kunskapsträd på godt och ondt är verlden.
Dag förutsätter natt, hvar rosig vår
En sorglig vinter, och en helsoblomma
Uppspirar ej i tidens mulna dal,
Att ej dess motsatts, giftets hemska ört,
Sin dunkla krona vid dess sida höjer.
För hvarje ros som jag i gruset bryter,
En tagg jag trycker i min likes hjerta,
Och fridens Genius, i mitt famntag sluten,
Är orons Demon vid den andras barm.
Trots att Stagnelius rönt intryck av Tegnér för sitt bildspråk,1
kan man dock spåra en karakteristisk olikhet dem emellan.
Visserligen förråder sig i Tegnérs metaforer hans konstitutiva kärlek till
det lysande och skimrande,2 men han älskar dock bilden framför
allt därför, att den förtydligar, hans kärlek till metaforen grundar
sig på en intellektuell glädje över det träffande, exakta, ja, drastiska
i uttrycket, han skyr icke att lägga ett stycke »granit i dikten»
och ej minst i sitt bildspråk. Vad Stagnelius åter söker uppnå
genom sina bilder är utom åskådlighet en sinnligt betagande
skönhet. Det ligger något av romantisk flykt från verkligheten i
Stagnelii uppsökande av bilder. Den som låter sig gripas av sina egna
metaforers glans flyr till den »estetiska harmoniens» värld.
Att Stagnelii bildspråk framför allt frapperar genom sin
sensuella skönhet, innebär dock icke, att det saknar pregnans. Han
1 Se BÖÖK, Studier i Stagnelii ungdomslyrik, ss. 63 ff.
2 Jfr Ljunggrens nästan klassiska utredning i studien Esaias Tegnérs
bildspråk (Smärre skrifter III, Lund 1881).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
