Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amanda i dikten och verkligheten. Av Sven Cederblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Sven Cederblad
datering (a. a. s. 39) diktad åren 1816—17, talar Stagnelius om
Amandas kyliga likgiltighet i presens: »Fåfängt, Amanda! min sång
Du försmår, mitt brinnande hjärta». I Afsked till Lifvet omnämnes
hennes avslag såsom något förflutet: »Derför med förakt du vände/
Från den lidande ditt anlet / Och förstod ej mina suckar, / Eller
ville ej förstå dem». Under detta år har Stagnelius diktat några
av sina allra lidelsefullaste dikter, fyllda av den häftigaste
förtvivlan och den mest tygellösa och hädiska sinnlighet [Till
Förruttnelsen, II: 15, Och sänker, II: 16, Rolig den är, II: 17, Polskan, II: 18,
Valsen, II: 20, Kadrillen, II: 23).x Med sin åskådning och stämning
sluter sig Afsked till Lifvet nära till denna »förteosofiska» grupp.
Kyrkoherde Sodenstj ernås äktenskap skall icke ha varit
lyckligt. »Hustrun lär ha haft ett häftigt och svårt lynne, som ofta
föranledde slitningar. Ännu på 1840-talet lära i prosten
Sodenstj ernås hem ha funnits diverse spräckta eller på annat sätt
skadade föremål, som hans första fru under sina vredesutbrott
misshandlat. — — — En källa till tvister mellan makarna var
otvivelaktigt hustruns barn med Almgren» (citat ur ovannämnda brev från
kand. Zamore). Enligt vad pastorn i Järlåsa, författaren Arvid
Hallenberg och kand. Zamore hade att berätta, skulle också
Sodenstj erna ha varit icke blott en duktig och företagsam prästman, som
blev prost och med tiden tämligen fet, utan även en myndig och
hård herre. Kyrkoherde Sodenstj ernås egenhändiga anteckningar i
husförhörslängden för Järlåsa 1819 och närmast följande år
(landsarkivet i Uppsala) upplysa om att styvbarnen sökt ge sig bort från
det nya hemmet — så sonen Johan Fredrik (år 1820) och dottern
Johanna Gustafva, vilken dock snart återkom. Om Fredrica
Elisabeth står antecknat i kanten: »Flyttar till Stockholm».
I varje fall har Fredrica Elisabeth lämnat Järlåsa vackert
lantliga prästgård. I socknens följande husförhörslängder eller
dödböcker träffas icke hennes namn. Fröken Therese Almgren har för
mig berättat, att Fredrica Elisabeth Almgren mot slutet av sitt liv
flyttat från Järlåsa till Adolf Fredriks församling i Stockholm. Där
hade hon haft plats som sällskapsdam hos »en fin dam» — namnet
kunde fröken Almgren icke erinra sig — boende på Drottninggatan.
Liksom Planckh och Eichhorn uppgav fröken Almgren, att Fredrica
Elisabeth dött ung. Uppgifterna ha bekräftats av kyrkböckerna i
Adolf Fredriks församling. Tillflyttningslängden för år 1824 upp-
1 Datering efter Albert Nilsson, Kronologien i Stagnelius’ diktning. 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
