Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stagnelius och enslingskapet. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelius och enslingskapet 125
konstatera, hurusom Stagnelius’ klassiska skolning och säkra
orientering särskilt i latinska auctores även är akademiskt förmedlad,
genom de frejdade latinarna Lundblad, Lundvall och Tranér.
Även åt de levande språken har Stagnelius ägnat intresse under
sina universitetsstudier. Höstterminen 1813 har han nämligen
deltagit i den undervisning, som privatim meddelades av tyske
språkmästaren Isr. Strömberg, och vårterminen 1814 har han gått på
franske språkmästaren M. de Béthunes övningar. I den
omständigheten, att han börjar med tyskan, torde man ha rätt att se en
yttring av det romantiska tidsintresset för tysk litteratur — i synnerhet
om man därmed sammanställer hans samtidigt inledda studium
av filosofi. Vad angår franskan är det f. ö. att märka, att godkänd
skrivning i »Fransyska språket» liksom även i latin hörde till
inträdesfordringarna i kansliet (jfr Böök, a. a. s. 182).
Återstå de studier i filosofi, som Stagnelius bedrivit i Uppsala.
De ha skett under professor Bibergs ledning. Höstterminen 1813
bevistar han dennes både offentliga och privata föreläsningar, de
senare behandlande rättsläran, de förra sysslande med antika
filosofem, delvis under jämförelse med moderna, t. ex. under nov.—
dec. Ȁristotelis Politiska System; samt den Epicureiska
Philosophiens theoretiska och i synnerhet Practiska grunder: de sednare
paralleliserade dels med Äristippi föregående, dels med nyare tiders
Lycksalighets systemer». På Bibergs enskilda föreläsningar har
Stagnelius närvarit även vårterminen 1814. Det är således knappast
med rätta, som Böök synes frånskriva hans universitetsstudier all [-be-t}^delse-] {+be-
t}^delse+} för hans filosofiska orientering (a. a. s. 128 o. pass.). Tvärtom
kunde man vara frestad att tilldela desamma en mycket stor roll i
hans utveckling. Biberg var som bekant djupt engagerad i den
tyska idealistiska spekulationen och torde vid denna tidiga tidpunkt
ha stått Schelling mycket nära. Ätt hans kritik av eudämonismen
i varje fall varit ett viktigt ferment i omdaningen av Stagnelius’
världsåskådning, finnes ingen anledning att betvivla, och såsom första
eggelsen för denne till närmare bekantskap med den tyska
idealismen bör denna undervisning också vara minnesvärd.
Genom de åberopade åhörareförteckningarna kan man med
lätthet konstatera, vilka som varit Stagnelius’ studiekamrater i Uppsala.
Man finner där som åhörare av samma föreläsningar så gott som
hela den yngre romantiska generationen, sålunda Almquist, Sondén,
Gumælius, J. H. Schröder, Börjesson, Grafström o. s. v. — däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
