Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till kännedomen om Kellgrens utveckling under 1780-talet. Av Malte Areskoug
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett bidrag till kännedomen om Kellgrens utveckling under 1780-talet 205
hans själ ej kände.» För övrigt finna vi i årgångarna 1785 och
1786 av Minerva en hel rad dikter över samma tema, mer eller
mindre varierat. Det är ett utslag av den grasserande
vänskapskulten och som. sådant ett av de mest sympatiska.
Motivet om enslingen, som drar sig undan från världen, kan
ha upptagits från en annan dikt i Minerva, »Lyksalighed, dog ikke
min» (dec. 1786). Härmed är ej sagt, att Kellgren icke från
antikens litteratur eller annat håll kände till Timon-motivet. Men
närmaste litterära impuls har nog denna dikt givit (som i sin tur
för tanken till Horatius’ bekanta utmålning av lantlivets lycka,
»Beatus ille qui procul negotiis»):
O, hvor lyksalig den, som uden Nag
Seer Timer, Dage, Maaneder og Aar
At glide hen; som Bækkens stille Vand.
Foruden Støien; som har Fred i Siel,
Og Helbred i sit Legem, roelig Søvn,
Og Arbeid og Förfriskning vexelviis;
Som daglig kan med Oldtids viise Mænd
Omgaaes i deres Skrifter, og iblant
Af Musen faaer et smilende Besøg.
O! at det var min Lod at leve saa,
Umærket, ubekiendt og umisundt,
Og stiele mig af Verden, ubegrædt,
Usavnet og urost, saa at min Grav
Ei røbedes af nogen svadsig Steen
For Vandreren, naar han gik den förbi.
Man jämföre Kellgrens längtan att
endast lefva med er, trogne vänner,
Välgörare, odödelige snillen,
Som före mig försmåddes och försvunnen
och hans önskan, att
när en dag jag somnar denna sömnen
Så djup, så lång, så ljuf för en olycklig,
Skall ingen tvungen tår min aska gäcka
Och ingen skald sig i mitt lof besjunga.
De källor, varifrån Kellgren hämtat sin litterära bildning, äro
många och viktiga. I detta hänseende kan han bäst jämföras med
Tegnér. Kellgren ägde samma klara intelligens och samma djupa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
