Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilka akademiska dissertationer har Andreas Rydelius författat?. Av Henrik Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vilka akademiska dissertationer har Andreas Rydelius författat? 209
sertationerna överhuvud, ger det dock vid handen, att bland de
avhandlingar, som försvarades under hans praesidium, förekommo
sådana, som voro författade av respondenterna själva. Denna
slutsats ha vi rätt att draga av den omständigheten, att Eydelius
tydligen i sitt brev ej endast åsyftar ett enstaka förfarande med
Ehrenspetz’ avhandling utan även har andras dissertationer i
tankarna. Detta uttalande om sitt tillvägagångssätt är vidare icke
det enda, i vilket Rydelius utan omsvep betygar, att han låtit en
avhandling försvaras under hans praesidium utan att han vare sig
själv utarbetat densamma eller så grundligt omarbetat och
förbättrat den, att den därigenom kunnat räknas såsom författad av
honom. I ett brev till göteborgaren Andreas Maschål, då denne den
22 juni 1723 försvarade en avhandling De unione mentis et
cor-poris, säger Rydelius, som fungerade som praeses vid disputationen,
att han icke velat vare sig tillägga eller utesluta något av Maschåls
arbete, för att detta i sin ursprungliga form skulle kunna framstå
för läsarens omdöme. »Atque ut de iuvenili tuo tentamine
integ-rum esset Lectoris iudicium, nihil cogitatis tuis addere, nihil
de-trahere volui.»1 Ehuru dessa uttalanden av Rydelius tydligen
föranletts av att vederbörande praesides ofta författat respondenternas
avhandlingar, visa de dock, att av de dissertationer, vid vilka
Rydelius presiderat, flera till största delen utarbetats och författats
av studenterna själva. Innan dessa befordrat sina avhandlingar
till trycket, har dock Rydelius genomgått desamma, och först efter
imprimatur av honom har tryckningen fått äga rum.2
Denna uppfattning, att studenterna själva utarbetat åtskilliga
av sina dissertationer, delar Annerstedt i fråga om
gradualdisputa-tioner vid Uppsala universitet under 1700-talets första decennier.
Ehuru det finns bevis på att praeses själv författat
gradualdisputa-tioner, har man dock i regeln ansett, säger Annerstedt, vad
gradual-disputationen angår, »att den borde vara författad af kandidaten,
och man har så alltid betraktat den».3 Trots allt får därför den,
1 Epist. Praes. »Ad Ingeniosum Auctorem Dissertationis De Unione Animae
et Corporis.»
2 I Kungl. Bibliotekets autografsamling förvaras ett dyl. imprimatur av
Rydelius. I detta, som saknar adressat och årtal, heter det: »Vidi hane
dissertatio-nem et facultatis philosophicae nomine digna censeo, quod Typis publicis mandet
A. Rydeli(us)
Fac. Phil. h. t. Dec.»
8 Annebstedt, Claes, Upsala Universitets Historia. Sthlm 1877—1914.
III, 2, s. 169. Jfr Gunhild Bebgh, Litterär Kritik, Sthm 1916. S. 218 f.
14—25386. Samlaren. 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
