Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Alf Kjellén
bägge dessa avseenden har Walther tydligen gett riktlinjerna. Han
införde körformen, och han insatte i stället för den latinska texten
den tyska bibelöversättningen.
Det finns också några mera speciella likheter, som visa hän
på den Waltherska passionstypen. Alla de svenska passionerna ha,
såsom jag nämnt, Johannes’ text och börja med 18. kap. 1. v. och
gå till 19, 30 (då de äro fullständiga). I Tyskland var det också
brukligt,1 att Johannesevangeliet just i denna omfattning förbands
med det Waltherska sångsättet. Som avslutning sjöng kören
vanligen »Dank sei unserm Herrn Jesu Christo, der uns erlöst hat
durch sein Leiden von der Hölle». Denna avslutning förekommer
också i Växjöhandskriften och Skara musikhandskrift n:r 3.
Huru populär passionssången i denna form var i Sverige
framgår tydligt av ett uttalande hos Dijkman:2 »— effter Lutheri läras
inkomst — — — så hafwa de siungit Passions sång på Swensko /
der uthi somliga äro Christus / andra Apostlar / Johannes Evangelisten
/ Tiensteqwinnan / Judas / Petrus / Judarna / in summa denna sång är
ett tragœdiskt extract af heela Christi pinas Historia / hwilken sång
ännu brukas i somlige Kyrckior här i Swerige». Här uppräknas
på ett tämligen oredigt sätt nästan alla de »roller», som förekomma
i de svenska texterna.3 Det var tydligen vanligt, att dessa
fördelades mellan en hel del uppträdande, liksom också någon gång
var fallet i Tyskland (Schöberlein, a. a., II: 1, s. 358). I närmare
anslutning till den medeltida traditionen uppträdde där mestadels
blott tre solister.4
1 Jfr L. Schöberlein", Schatz des litJmrgischen Chor- und Gemeindegesangs,
II: 1, Göttingen 1868, s. 358.
2 Autiquitates Ecclesiastico;, Sthlm 1703, s. 116.
3 Pilatus fattas i denna uppräkning. I texterna förekomma inga apostlar
utom Petrus.
4 En viss inskränkning i solistantalet kunde dock emellanåt förekomma
även hos oss. I Växjö skolas verifikationsbok — med anteckningar från början av
1700-talet — (osign. handskr. i Växjö stiftsbibliotek) anföres år 1764 (a. h. s. 353)
en utgiftspost för Johan Brinkman, som »wid Passions Musiquen agerat 3ne
personer». Men år 1772 utbetalades vissa summor åt en yngling, som agerat
»Evangelist», en annan, som uppträtt som »Christi Person» och en tredje, som varit
»Pilati Person» (s. 414). Många år längre kvarlevde nog icke passionssången, ty från
1783 ha vi en anteckning (s. 499), som förmäler om dess definitiva avskaffande:
»Sedan Passions Sången på Långfredagarna nu mera blifvit för obrukelig ansed,
så har högvördige Herr Doctor och Biskopen . . . förordnat, at för de pgr som
blefwit oficianterna wid ofwan nämda Passions Sång såsom betalning tildelade i
stället skola (oläsligt) Noter upkjöpas I följe hwaraf jag förskrifwit den 10de
operan af den berömde Haydens Symphonier . ..».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
