Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige 29
håll. Härpå har man ett belägg redan i det första kända trycket
med dialogdikten (från 1544)1, där det heter om vår text: »Das erst
frölich Ostergeseng, auss den alten gesengen und Evangelio, im
Thon Erstanden ist der heilig Christ, auff fråg und antwort
ge-stellet». Enligt detta uttalande skulle även andra gamla sånger ha
varit av betydelse. Utan tvivel spelar bland dessa »Erstanden ete.»
den dominerande rollen — jag återvänder till dess betydelse för
det centrala i psalmen — men spåren leda också åt andra håll.
Den gamla karakteristiken (se ovan) av dialogpsalmen som ett
kompilations verk har alltså ett visst berättigande.
Vad som försvårar en analys just här, är den medeltida
latinska och tyska påskdiktningens egen karaktär: de olika dikterna
kombineras med varandra på de mest olikartade sätt, så att de
bestämda linjerna alldeles utslätas.2 Således ingår den urgamla tyska
»leisen» »Christus ist erstanden»3 i en hel del olika påskdikter;
bl. a. har den haft betydelse för »Erstanden ist der heilig Christ»
(Bäumker, a. a. I, s. 337). De första två verserna: »Erstanden ist
der heilig Christ, der aller welt ein tröster ist» är ej annat än en
lätt omändring av begynnelseverserna i »Christus ist erstanden».
Dialogpsalmen har ända mer än »Surrexit» påverkats av den
gamla leisen. I den episka inledningen ha både strof 2 »Und
war er nicht erstanden ete.» och 3 »Und seit dass er erstanden
ist ete.» hämtats från »Christus ist erstanden». Också strof 4:
»Es giengen drei heilige frauen
des morgens frü im tauen»
förekommer i en version av »Christus ist erstanden», betecknad år
1567 som »Ein gar altes Lobgesang auf Östern» (se Fallersleben,
a. a., s. 190).
Det finns alltså flera verser, som visa hän på en äldre
påskhymn än »Surrexit» som källa, men man får ej glömma, att själva
motivet: kvinnornas vandring till graven finnes i »Surrexit» och
1 I Zivei geistlich Ostergeseng, Nürnberg 1544. Se Wackeenagel a. a., II,
s. 738.
2 Jfr K. Meister & W. Bätjmker, Das katholische deutsche Kirchenlied, Bd. I,
Freiburg 1862, s. 337.
3 »Leisen» var en tysk kyrkosång, som uppstod därigenom att församlingens
»kyrieleisen» vid mässans litanieartade inledning ersattes med tysk text, varvid
melodien bibehölls. Ännu finns spår av ursprunget i den vanliga refrängen
»kyrieleis», så också i den svenska dialogdikten (jfr v. Falleesleben, a. a., s.
22, 188 et passim).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
