Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Alf Kjellén
likaledes ängelns uppträdande och tal till Mariorna. Det förefaller
sannolikt med kännedom om det samband, som förut påpekats dem
emellan, att själva incitamentet till motivets upptagande kommer
från »Surrexit». Men detta har i dialogpsalmen fått sin särskilda
utformning; här har inträtt en betydande utvidgning genom en
förvandling av ängelns tillkännagivande till en utförlig dialog.1
En närmare analys av det dramatiska partiet erbjuder större
svårigheter. Man tycker sig förnimma en genklang från den gamla
psalmen »Es giengen dri fröulin also fruo», som var mycket bruklig
ännu under 1500-talet (se Fallersleben, a. a., s. 84) i dialogdiktens
ord: »Erschrecket nicht und seit all fro denn den ir sucht, der ist
nicht do». Härmed kan man jämföra följande passus i den
medeltida tyska påskdikten: »Ir fröulin ir solt erschrecken nit den ir
souchet den vindet ir nit». Men med detta är ej det dialogmässiga
inslaget förklarat.
v. Fallersleben (a. a., s. 357) antar, att dialogpsalmen är: »ein
Überrest aus einem Osterspiel», men han ger inga som helst
bevis för denna hypotes. En undersökning av de påskdramer, som
finnas i Tyskland, dels de latinska (= de liturgiska), dels de
tyska2, bestyrker på det hela taget icke denna uppfattning. De
latinska påskdramerna ha sin fasta form med »Quem quaeritis»
som kärna. De äldre tyska spelen äro vanligen dubbelspråkiga;
dels sjunges »Quem quaeritis», dels talas tyska verser, som endast
äro utförligare omskrivning av den latinska texten (se Creizenach,
a. a., I, s. 103). Men även när påskdramerna släppt latinet helt
och hållet, bibehålles dock alltid samma »formulär».3
Om nu dialogpartiet i vår dikt skulle vara hämtat från något
verkligt latinskt eller tyskt påskdrama, förefaller det mycket
egendomligt, att det givna schemat skulle så omrangerats. Mest
frapperande är onekligen frånvaron av »Quem quaeritis» och »Jesum
Nazarenum» eller dess tyska omskrivningar; likaså är det
fullkomligt mot regeln, att visandet av graven föregår uppmaningen till
kvinnorna att framföra budskapet till apostlarna.4
1 Det finns ingen möjlighet att i de versioner, som sakna Märlornas tal, söka
någon länk i utvecklingen från »Surrexit».
2 Se L. Wirth, Die Öster- und Passionsspiele, Halle a/S., 1889.
8 Efter vad jag kan se, avviker endast Donaueschinger passionsspel (Mone,
a. a. II, Karlsruhe 1846, s. 349 f.) från schemat.
4 Här ligger en avgjord olikhet mot bibeln såsom Milchsack, a. a., s. 53
framhåller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
