Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya akter i rättegången om Gilliare Kwaal. Av Fredrik Sandwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya akter i rättegången om Gilliare Kwaal 91
muni ansöker och tillijter, behagade sådant, der om iag ingalunda
tuiflar dijudicera, iemwäll denne menniskians furorum (!) scribendi
til-börligen dempa. — Vthj samma punchtz förläggiande brukar han och
tämmeligen wäll sitt ingenio att vthtyda dhe orden: hela den
ähr-bare wärlden, der af otuifligen, si diis placet föllia mötte, att
Borg-mestare och Eådh icke mötte wara af den ährbare werlden. Satis
subtiliter (: Nembligen derföre att iag med defi dijudication och
sente-ner (!) mig ey lät benöija, vthan förmenandes saken än yttermehra den
ährbare werlden att approbera:) de!3 œquitet demonstrerar, blir der af
sådan conclusion? B. Dher LarJB Johanson så wist w^ore af den
ährbare werlden som den Lofl. Magistraten, då troor iag fuller hans
despor-tements sådanne ey wore som dhe nu wara skönijas, och att han fast
annorledz, än skedt är sine actioner anstälte.
De 5 skiähl, huilka den oskälige meiiniskian kallar oskälige,
behagade den Högl. Kongl. Eätten inhämpta af dhe förrige inlagur, så
wäll i den Kongl. Rätten som elliest uthj Cämnersstugun. Till huilka
han uthj exceptione frigide, och aldeles inepte suarar, som då han nekar
sig hafwa brukat skamlige ord uthj gillijarequaletz beskrifning,
giöran-des een åtskildnadt emellan skam och skämptord. Lijka som wore
det skäligt och förswarligit slijke ord, som öfwerflödigt uthj hans skrifÊt
finB, uppå ärligt och förnämbt folkz hedersdagh att bruka, eller någon
förståndig menniskia dem för skämptord vthtyda kunde, som
proprijs-sima vocabula ähro, huar med allehanda feel, skam och wederstyggelig
ting een lättfärdig menniskia beskrifwer, och är fuller ähra och
existi-mation så delicat ting, att hon neppeligen lijder något skämpt, myckit
mindre så grofft som detta är. 2. Det han förmenar äntligen ey
be-höfwas att brudeskriffter bestå af brudefolkzens berömelfie och
lyckönskning; huru der med är weet fuller huar och een som något sedt
har i werlden och lärdt decorum ab indecoro, honesta a turpibus att
dis-tinguera. Till det ringeste på hedersdagar skickar det sigh iu ingalunda
framdraga, det wanheder, neesa och skam förorsakar. Men han suarar,
unius rei plures esse possunt fines, et pr odesse volunt et delectare poetæ ete.
Om finibus det wäll sant, dher dhe icke ähro contrarif Men quo capite
sui scripii pr odesse quove delectare voluerit hic poeta, denique qua parte
jucunda aut vitæ idonea dicere voluerit, det kan iag än icke fatta, hellst
effter det som sagt är, heela skrifüten ähr accommodata der med
brudefolken så wäll deras familia att skymfa och wanhedra, ty offenderades
och dher af den höge och förnembl. församblingen å dheras
hedersdagh närwarande. Huar af klarligen bewijses sådant aldeles
imperti-nenter här wara infördt. Jemwäll det som föregifwes, vthj brudeskrifften
och så finnes beröm: det iag fast än owilligt skulle bekenna vthj den
13 puncht. Men sådan min bekennelBe der att vthleeta, der till
be-höfwes goda glasögon, doch kan man wäll uthan dem, som iag ey
tuiflar, see och igen finna hela wägen infinitam quandam verborum
spurcitiem, corrupt styl, och stinkande meningar; det icke brudefolken
allenast och dheras familier, vthan och der bredewidh castas aures in
communj offenderar; ia exemplo är perniciosum et contra bonos mores att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
