Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om källorna till vår yngsta rimmade rikskrönika 1452—1520. Av Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Georg Landberg
patriotism och danskfientlighet. Kristian I får dock en
anmärkningsvärt mild dorn, särskilt i jämförelse med kung Hans, kanske
beroende på att författaren så föga känner till den förre.
Höjdpunkten av hatfnllhet mot främmande regenter nås i det sista
partiet om Kristian II. Detta synes vara tillskrivet senare i den äldsta
handskriften, och det är ovisst, om det härstammar från den
författare, som skrivit det övriga.1 Också en östgötsk lokalpatriotism
framlyser åtminstone på ett ställe tydligt, när det vid året 1511
säges (s. 196) om Kristian:
Fast monde han then tiid östgötane hotha
östgötane swore the wille honum mötha — — —
För Östgöta wrede räddes han nog
full snarth han åther till danmark drog.
Då vi nu övergå till en jämförelse med tänkbara källor, skola
vi först ägna någon uppmärksamhet åt den yngsta rimkrönikans
förhållande till Sturekrönikorna.2 — Von der Ropps uppgift, att
Sturekrönikorna varit källa för tiden 1452—1496 verkar redan a
priori en smula osannolik. Om nämligen dessa krönikor varit
författaren bekanta, hade han väl med all sannolikhet begagnat dem
på samma sätt som sina andra rimmade förlagor, Eriks- och
Karlskrönikorna, d. v. s. helt enkelt omskrivit dem i jag-form för att
först med år 1496 börja på egen hand. Om han för tiden till
1496 haft material därutöver till sitt förfogande, kunde dessa ju
ha utnyttjats genom interpolationer. Det visar sig också vid en
granskning, att Sturekrönikorna icke på något sätt begagnats vid
den yngsta rimkrönikans tillkomst. Det är visserligen sant, att
skildringen av Törd Bondes mord i bägge krönikorna uppvisa en
viss, om än svag, överensstämmelse, och det är måhända detta, som
förlett von der Eopp till hans påstående. Men denna likhet finner,
som senare skall beröras, en bättre och säkrare förklaring i
antagandet av gemensam källa. Hela den följande skildringen i den
yngsta rimkrönikan skiljer sig f. ö. genomgående från
Sturekrönikorna. Jag kan inskränka mig till att påpeka några ställen, där
detta enligt min mening särskilt tydligt träder i dagen.
Som vi sett] av innehållsredogörelsen är den yngsta rimkröni-
1 Klemming, a. a. III, s. 212. Om en fjärde otryckt version av partiet om
Kristian II se Noreen och Grape, a. a. III, s. 86.
2 Tryckta i Klemming, a. a. III, s. 1 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
