Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottfrid Kallstenius: Två svenska bröllopsdikter av Jonas Rugman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två svenska bröllopsdikter av Jonas Rugman 21
menius sagts nnder mom. 2, och märk särskilt, att den eliderade
vokalen är utskriven på tre ställen (I ähre, Tiära och, lära och),
såsom i den isländska poesien brukas.
2) Några stavningar resp. uttal hänvisa på isländskans
sammanfall av i och y: sijdder (9: i) kan vara = »sydder»; shrijt (11: 3)
representerar väl »skryt»; rimmet Courtasy — by (22) visar uttalet bi;
rimmet wijser — hyser (28); rimmet tij der — lijder (32), där sista
ordet kan beteckna »lyder», d. v. s. ’tillhör, höves5; rimmet by — sy
(33), där sista ordet väl betyder cse’. Jfr om dessa stavningar och
uttal, vad som ovan s. 18 sagts under mom. 3. — Stavningen
osTciuldig (44: 4) är ett ortografiskt blomster, som skulle kunna vara
framkallat av en sådan motsvarighet som sv. siunga: isl. syngva.
3) Lån från isl. visar sig i döy (4: 2), genom elision förkortat
ur *döya, jfr isl. deyja; pretten (12: 4), best. form sing., jfr isl. prettur,
m. cknep’, som saknas i sv.; Cotra (21: 2) = isl. kotra, ett slags brädspel,
da. Triktrak — ordet saknas i sv.1; hwätties (37:4) jfr. isl. hvetja
(mycket osäkert: i fsv. träffas hivœtia jämte vanligare hwœssa, och i
Stiernhielms »Öfwerskrift opå Astrild» finns följande fras: »Hon
skärper / och hwasser Älskogen i mit bröst; men sielf är Hon stumpar’
än Hwätsteen.» — även hos Eunius, Vid en disputation 1712, str. 20,
träffas hivättiesten); ivilnat (43: 4) jfr isl. vilnafrur, m. "förhoppning5 —
ordet saknas i sv.
4) I ett par prosarader efter den 47:de strofen finns ett
pronomenfel »denne hederwärde och förnämme brudfoleken», som synes
visa att förf. icke fullt behärskade svenska språket och som har
direkt motsvarighet i bröllopsdikten till Istmenius, i v. 2:
»Med denna Siäl» = cmed dessa skäl5.
5) Äntligen är att märka, att dikten avslutas med en strof
skriven på drötthvœtt. Jag avtrycker den här ånyo med allitterationen
utmärkt genom kursiv, skothendingen genom fetstil och
aöalhen-dingen genom spärrad fetstil:
Gud Edher giiwe bådom
ölädie och lif med heder:
Kiärlek förutan oroo /
1 I Stiernhielms Hercules v. 156 kallas spelet Tichtack; v. 153 träffas även
Manelle, efter all sannolikhet samma spel, som bröllopsdiktens förf. kallar moneller
— däremot upptar Hercules icke schack bland de tidsfördriv, Lättia skall lära ut:
Stiernhielm räknade tydligen detta spel som ett ädlare tidsfördriv, än
bröllopsdiktens förf. gjorde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
