Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Thorén: Kompositionen i Stagnelius' »Sigurd Ring»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kompositionen i Stagnelius’ »Sigurd Ring» 95
Antistr. 1.
Så ock blind i sin harm sonen av Dryas
Edonkungen blev stängd in för sin hånfullhet
Av Dionysos nedstött djupt i en sluten bergshåla.1
Ännu ett fall besjunges. Detta är alltså ett slags sorgmarsch,
som ledsagar Antigone på hennes sista vandring. På samma sätt
i Sigurd Ring. Kören säger: såsom Vanlander led döden efter att
ha vållat Drivas olycka, så skall ock Sigurd dö, sedan han bragt
Hilma om livet.
Denna körsång är alltså väsentligen av samma karaktär som
de, som omgiva den stora scenen mellan Sigurd och tärnorna. För
dramats ekonomi spelar den en mycket stor roll, i det att den
ut-fyller en lucka i handlingen och ger en dunkel antydan om vad
som tilldrager sig utanför scenen.
Avslutningsvis skall här till behandling upptagas några
textkritiska detaljfrågor.
Akt 1 r. 215 ff: de avslutande raderna i denna avdelning av
körsången lyda enligt V. S. U.
Så skön gifs en syn ej på jordens rund
Ej i människolifvet en ljufvare stund.
Omgjorda dig Yngling med kampens svärd
Öfver haf, öfver land üyg och gör dig den värd.
Härtill anmärkes i Kommentaren, att de senare orden i sista
raden äro »ä fr flyg till fejd mot en värd (sic!)». Handskriften
visar mycket tydligt att orden »till fejd mot» äro överstrukna och
att över dem är skrivet »och gjör dig den». Men det är icke
Stagnelius, som gjort denna tillskrift, utan med all säkerhet
Hammarsköld. Redan ordet »och» visar på någon annan än
Stagnelius. Där förekommer nämligen dels ett c med en liten hake, dels
ett ganska säreget format h. Av de 197 »och» jag funnit i Sigurd
Ring ha 193 ett helt annat utseende, i det att Stagnelius här
skriver ett tyskt h; i 4 fall förekommer ett h, som mer närmar sig här
ifrågavarande typ men dock är tydligt annorlunda format. I intet
av alla dessa fall skriver Stagnelius c med hake. Hos
Hammarsköld har jag däremot vid genomgång av ovan nämnda brevsamling
(ett femtontal brev) funnit inalles 106 »och», av vilka 105 hava
1 Sofokles’ Antigone, övers, av Kisberg, v. 944 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
