Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 Erik Neuman
lar — jämte Ramsbergs-mål — företrädesvis språket i Norberg*. Till
dessa citat kan visserligen läggas meddelandet angående
Romfartuna i Norrbo härad och belägget från »Slättbygden» i Uppsala
landsmålsarkivs samlingar, men vem garanterar, att i en ordbok
med titeln »Slättbygdsmål» varje ord, som är upptaget, avser hela
slättbygden. Av en del former att döma förefaller, som om orden
oftast vore hämtade från östligaste Västmanland. Så t. ex. danib(a),
kämba f, (dödsens) lambunge med bibehållet b, blekka1 {= hugga
märken i träd), bundan2 (= sädeskärve) m. fl.
Till de socknar, som innefattas i Bergmans citat, kunna
visserligen läggas ytterligare åtskilliga. Så i Västerås län: Ryttern3,
Dingtuna3 {tviägga ’tveeggad’), Himmeta3 {tviblaåra åra m. blad i
bägge ändarna’), Medåker3 {tviägga, tvismöjd, om väv) i söder och
Mäckebo (tvisJcafta, ’tvåskaftad’ om väv), Karbenning (tvihugge
’hugget till halva sin längd’), Västanfors {tviblaår 1. tviblöja)
Skinnskatteberg4 (tviblea ’åra m. blad i bägge ändarna’) i norr samfc i
Örebro län: Lindé4 (tvitall ’tall, som kluvit sig i två stammar’).
Å andra sidan har jag i mina uppteckningar funnit tve- belagt
för följande socknar i v. Västmanland: Säterbo {tvetänt ’som har en
tand vuxen utanpå en annan’), Nora (tvetänt, tveägga), Hjulsjö
(tve-bottna ’med två bottnar’ om sjöar, tveägga). Till dessa kan enligt
uppgift av fröken Anna Östling, bördig från Fellingsbro, läggas
också nämnda socken (tvetänt) samt (Guldsmedshyttan) Lindé5 {tvetänt).
Som synes, är det (förutom Hjulsjö åt Värmlands-hållet)
huvudsakligen socknar på gränsen mot Närke, som visa formen tve-. Detta
förhållande gör sannolikt, att Närke — för vilket landskap
Bergman ej meddelat något som helst belägg — har just denna form.
Så är också fallet, åtminstone i Götlunda6 (tveka), Glanshammar6
(tveegga), Kil7, Axberg7 (tveka) norrut och i Nysund5 västerut.
Bergman yttrar8 efter att ha citerat de enda beläggen på z-form
från medelsvensk tid — i Jöns Buddes bok och Karlskrönikan —
med anledning av formen tvika i den senare: »Vokalismen måste
här tillskrivas författaren.»
1 Västerut: bleka.
2 Västerut: bann, nek.
3 Egna anteckningar.
4 Enligt uppgift av rektor S. Jansson.
5 Ordsamling i ÜLMA.
ö Enligt meddelande av fil. kand. Gösta Berg.
7 Enligt uppgift av fil. stud. S. Thornell.
8 A. a., s. 163.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
