- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 8. 1927 /
149

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 149

där den första ^-stapeln börjar ett stycke ovanför raden och
beskriver en nästan i vinkel dragen båge åt vänster ner till densamma.
Detta w se vi i facs. 4, r. 5 (torstwna-)\ r. 9 nedifr. (qwaar) av
handskriften och i diplomet facs. 8, r. 1 (wort).

Då likheten i bokstavstyper mellan hand 6 i handskriften och
de ovan nämnda diplomen är så ögonskenlig, är ej nödigt att punkt
för punkt jämföra språkdragen.1 Blott en sak vill jag påpeka: att
de exempel på vokalbalans a : å, som finnas i diplomen, förekomma
just i alldeles samma ord som hos hand 6 i handskriften, fastän
naturligtvis här förekomma ytterligare några ord med vokalbalans,
beroende på att ordförrådet i handskriften är så mycket större.
Exemplen äro i D 6: lofuor2 1 sg. pr. ind. v. 5237, lofffjuode pret.
v. 6659, 84103, 9304, 9443, 9465, 9504, 9509; Jcomo inf. v. 8120,
9022, 9046, 9130, 9132, 9142, 9361, tilkomo inf. v. 6587. De ord,
som saknas i diplomen äro midsommor v. 8424; oftvon adv. ’ovan’, v.
8072; broton a. sg. mask. best. form4 ’bråten’ v. 9259. Exemplen ur
diplomen äro: loffuod supin. Stockholm 1453 31/ö, r. 3; Jcomonde pres.
part. facs. 7, r. 5, r. 5 nedifr., facs. 8, r. 3, Stockholm 1453 31/ö, r.4.

Om hand 6 gäller detsamma som om hand 7, att där
förekomma en del språkdrag av uppsvensk karaktär.

Visserligen kan man — se ovan! — hysa sina dubier,
huruvida det 3 ggr (v. 4555, 5168, 8629) förekommande eyncte, är av
uppländsk eller småländsk härkomst, men något som — låt vara svagt
— talar för det förra, är, att det en gång förekommer i gott
uppsvenskt sällskap (v. 8629: eyncte twihd).

En uppsvensk form är i nuvarande tid wort ’vart, blev’ v. 6648,
6653, 8940.5 Man kan, då ju av a uppkommet å rätt ofta skrives
o, ej veta, om o här har ljudvärdet o eller å. (Även förekomma
worder pr. sg. 8977, ivorda inf. 9051).

Skulle det förra vara fallet, kan formen lokaliseras till östra
Västmanland. N. Lindqvist, Studier över reformationstidens
bibelsvenska, som s. 40 diskuterar skrivningen wort i Nya testamentet
1526, antager för denna ö-uttal och sätter den s. 195 i samband

1 Likheten kommer ändå fram i det följande vid behandlingen av
dialektala drag.

2 Klemming felaktigt: lofuer.

3 Klemming felaktigt: loffuede.

4 Söderwall upptager det i sin ordbok felaktigt som ett femininum bruta
med tre hänvisningar till olika ställen i RK 2.

5 Även formen wårt förekommer, t. ex. v. 6652, 8504.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1927/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free