Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Erik Neuman
9379, 9407, 9443, tyende räkn. 6646, wy pron. 5227, 5230, 6682,
6684, 8082, 8542, 8570, 8571, 8998, 8999,9001, 03, 05, 07, 08, 9114,
9257, 9318.
Om ^/-formerna hos hand 6 gäller detsamma, som jag ovan s. 139
yttrat om dem hos hand 7, att de flesta av dem torde vara rena
skrivformer. A andra sidan kan naturligtvis ej förnekas möjligheten,
att en del av dem representera verkligt uttal. T. Ericsson,
Södermanlands folkmål s. 96, anför så t. ex. förutom spylla ’spilla’ också
ylla ’illa’. Vad som gör särskilt sannolikt, att ^/-formerna hos hand
6 blott äro skrivningar, är, förutom den omständigheten att de flesta
ej finnas belagda i svenska dialekter, det faktum, att vi hos hand 6
finna talrikt exemplifierad den rakt motsatta övergången
(delabiali-seringen) av y > i.
Detta gäller icke blott ursprungligen kort vokal med exemplen
inbiggiara v. 8134, licko obl. sg. ’fortuna’ 8541, licke idem 9394,
mildt adv. ’mycket’ 9324, forgilte part. pret. pl. ’förgyllda’ 5173,
killade sg. ’hvilade’ 9540, skinden ’skyndade han’ 9127, shinda pret.
3 pl. ’skyndade’1 9024, utan även ursprungligen långt y: frisa inf.
8073, tidzhe n. pl. ’tyska’ 8948, flidde pret. 3 pl. ’flydde’ 9274.
Delabialiseringen y>i förekommer nu för tiden företrädesvis
i de uppsvenska dialekterna. Hesselman konstaterar den (Sveamålen,
s. 57) för Södertörn och delar av Dalarna2, varjämte han (a. a., s.
49) nämner, att övergången »ej är alldeles främmande för Uppland».
Vad Sörmland angår, meddelar T. Ericsson (Södermanlands
folkmål s. 101) att delabialiseringen ej är begränsad till Södertörn utan
dessutom förekommer både norr- och västerut, samt dessutom i
några spridda exempel här och där. »I norr (på Selaön t. ex.) har
företeelsen mera tillfällighetens natur, men i Vingåkerssocknarna
ock Sorundatrakterna är den ett framträdande karakteristikan!, så
att det t. ex. om Vingåkersbon säges, att ’han sätter i där det skall
vara y ock tvärtom’ — en sanning med stark modifikation.
Sorundabon saknar värkligt y, kan man å andra sidan säga, ock kommer
normalt ej längre än till p.»
Delabialiseringen är emellertid ej inskränkt till nu nämnda
uppsvenska landskap (och nordligare; se nedan). Vid genomgång av
typordslistor har jag kunnat belägga den också för Närke.
1 The baro til skips i alla stunde
oc skimla sig tedan huat the kunde.
2 Beträffande utbredningen se Neuman, Vokalbalansen a : d, s. 32, anm. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
