Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 163
Typordslistan för Lännäs, Askers h:d (på gränsen mot Oppunda
hid i Sörmland) upptager sålunda flera former både med kort i,
t. ex. btn fbyjnj ’byn’, svns ’synes’, ttras (\p) ’yttras’, och med långt
i, t. ex. dir ’dyr’ nipon ’nypon’, fira fyra’, varjämte upptecknaren
i en särskild not anmärker: »Uttalet i motsvarande hsv. y är ännu
vanligare hos de yngre och yngsta. Skolbarnen lara vid
rättskrivningen ha mycket svårt att skilja på i och y.»
I typordslistan för det nordväst om Lännäs belägna Stora
Mellösa återges långt y regelbundet med i (%). Också riksspråkets
korta y tecknas i allmänhet med i t. ex. ipa ’yppa’, {ksa ’yxa’ bita
’bytta’ fila ’fylla’, stikd ’stycke’, men några exempel på den för
Närke (och götamålen) karakteristiska utvecklingen finnas också:
lofta ’lyfta’, flota ’flytta’, syskon ’syskon’, boTcsdr ’byxor’, hola ’hylla’,
toka ’tycka’.
Det är dock ej blott i dessa mot Sörmlandsgränsen liggande
socknar, som delabialiseringen uppträder. I typordslistan för Kumla
(nästan i centrum av landskapet) meddelar upptecknaren i samband
med formerna lisa lysa’ n%sa ’nysa’: »I en mängd ord med hsv y
förekommer % omväxlande med p. Blott några få ord med i för
riksspråkets y anföras: ipa ’yppa’, stiltø ’stycke’, men i de flesta fall
uppvisa orden (om ej y kvarstår) övergången y > ø, t. ex. lofta, ffata,
rog, $Jcsa m. fl.
T. o. m. så långt västerut som i Skagershult på gränsen mot
Västergötland tyckas förekomma sporadiska exempel på övergången, att
döma av typordslistans ipa~&pa ’yppa’.
Även från Värmland anföras enstaka exempel, t. ex. av A.
Noreen i Fryksdalsmålets ljudlära (Uppsala 1877), s. 11, och av Gr.
Kallstenius i Värmländska bärgslagsmålets ljudlära, s. 162. Från
Västergötland däremot har doktor J. Götlind, enligt vad han
meddelat, sig ej bekant någon delabialisering av y.
Om man tar hänsyn till de nutida dialektgränserna, skulle
hand 6 snarast lokaliseras till Sörmland, Närke, Uppland, Dalarna
eller Hälsingland, i vilket sistnämnda landskap delabialiseringen
också anträffas (Hesselman, Sveamålen, s. 49). I betraktande av
att delabialiseringen förekommer i Sörmland i Vingåkers-socknarna
på gränsen mot Östergötland (JFinspånga läns h:d) och i Närke så
långt i sydväst som i Skagershult på gränsen mot Västergötland,
är emellertid ej uteslutet, att företeelsen i äldre tid kan ha sträckt
sig ett stycke in både i Öster- och Västergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
