Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Erik Neuman
ven part. pret., beror naturligtvis därpå, att formerna, som väl alltid
varit sällsynta1, varit utsatta för starkt tryck av former av typen
bita, bet, biten, där stamvokalen ej föregicks av r, L
Ett annat språkdrag, som kanske verkar mer götiskt än
uppsvenskt, är -et för -it i ändelser hos supiner, participer, adjektiv och
adverb.2
Supiner: broted ’brutit’ 4552, hornet 5208, 9288, stvoret ’svurit’
6552, gefuet ’givif 6554, waret: faret 8577 f., 8581 f., waret:
bortfaret 9055 f., ivaret wnfaret 9609 f., ivaret 9091, 9284, fanget ’fått’
9003, 9095, fonget id. 9453, wnnet ’vunnit’ 9282. — Partie pret.:
drefuet ’drivet’ 8536, komet 9288, sworet 9091, gänget 9358, gonget
id. 9290, wnnet ’vunnet’ 9008. — Adjektiv och adverb: opet
’öppet’ 8798, myket 5161, 9230, 9330.
Mot dessa 29 exempel med -et i ändelsen stå blott 8 med -it:
sultid ’svultit’ 8104, tilscriuit 8535, tagit 9090, framgongit 9096
supiner; mylcit adv. 8495, adj. 9600, litid ’litet’ adv. 9239, 9613.
Den benägne läsaren må dock akta sig för att på grund av
detta förhållande förklara skrivaren för västgöte, sydlig östgöte eller
smålänning. Det framgår av A. Isaacsson, S. Fjärdhundralands
folkmål, s. 92, anm. 1, att i en del av det av honom behandlade
området ändelse-i i supiner och preteriti-participer motsvaras av -e.
Också i en del socknar i ö. Västmanland, t. ex. Kungsåra och Irsta,
har jag hört samma uttal. Hur pass stort detta e-område varit i
äldre tid, är ej gott att veta.
Några handskrifter av Västmannalagen visa tecken till att vara
skrivna inom området3, och även i en av de av S. Henning4 till
Uppland lokaliserade handskrifterna Cod. Vaticanus0 har jag funnit
en del exempel. Så: halledh ’hållit’ 357: 4, Jcunnet ’kunnat’ 371: 31,
holpet ’hjälpt’ 380:3 supiner; oslaghet part. pret. ne. 346:27; myket
adv. 343:11.
I diplom är det ej ovanligt. Så t. ex.6 wareth i SDns 2176,
1 Hesselman, I & Y, s. 180: »dylika påverkningar af en föregående
konsonant synas uppträda mindre regelmässigt än vissa andra ljudförändringar».
2 Också i neutrala substantiv i allmänhet -et (-ed). — Annorlunda hos hand
7, som t. o. m. i substantiven i regel har -it och i supiner och participer
genomgående: gangit\faugit 6672 f., 6408 f.. kom(m)it 5759, 6802, budit 5852, låtit 5903,
ividher farit: warit 6016 f., warit \ förfarit 6706 f., 6754 f., gitit 6018, lidit 6215,
(forjstondit 6713, 6773, hulpit 6801, slagit 8468.
3 Jfr Beckman, Studier i outg. fsv. handskrifter, s. 95.
4 Språket i Ericus Nicolais Ger son-översättningar, s. 118.
5 Utgiven av G. Stephens i SFSS, bd 7: 3.
6 De följande formerna har jag ej haft tillfälle kontrollera i originalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
