Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck: Folkungatids-studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 Anton Elanck
Dan. »Doctrina» som illustreras är den i medeltidens stora
poetik-litteratur gängse. Särskilt kan man iakttaga en intim anslutning
till Geoffroi de Vinsaufs mycket spridda »Poetria nova» (tryckt hos
Faral, Les arts poétiques, s. 194 ff.) vilken åberopas jämsides med
Horatius.
I inledningen till kapitlet om den poetiska stilen förekomma
emellertid följande ord (s. 170 v., sp. 2, r. 24): »De triplici generis
stilo narravimws in testa nucis». De syfta tydligen på en liten
skrift, som återfinnes omedelbart efter »Poetria», bl. 172 v och
som rubriceras »Incipit testa nucis». Den fyller blott denna sida
och halva nästa, är förmodligen icke avslutad, men tydligen
planerad som en liten retorik i ett nötskal. Författaren är sålunda
magister Mathias, vars skriftförteckning i den Vadstenahandskrift,
som innesluter »Copia exemplorum», slutar: »Item tractatum de
modo loquendi et quamplures alios» (Schück, anf. arb. s. 6).
Planen belyses av inledningsorden: »REthorica est potencia
conside-randi ynumquidque contingens persuasibile. Persua[si]bile autem est
per nos operabile. Et diuiditwr in tres causas scilicet in iudicialem
Deliberatiuam et exclamat^am. Judiciale est causa ciuilis qua
accu-samus aut defe^dinm? propter iustum aut iniustum. Deliberatiuurø est
causa ciuilis qua suademws. aut propter vtile vel nocuum.
Exclama-tiuum est Q,aus& ciuilis circa quam. laudanms aut vituperamtøs propter
turpe uel honestum.»
Framställningen håller sig sedermera särskilt nära Cicero i
»De inventione» och »Ad C. Herennium», ur vilka skrifter det
finnes långa ordagranna citat.
Mathias’ båda här behandlade traktater äro skrivna på ett lägg
av sex blad, varav det sista är klistrat på bakpärmen. Gödel
(Sveriges medeltidslitterar, s. 36) daterar lägget till första fjärdedelen
av 1300-talet. Handskriften är en palimpsest och man kan iakttaga
tydliga spår av en något äldre liturgisk musiktext. Hela codexen för
övrigt är av främmande, säkerligen franskt ursprung, från tiden c:a
1300, varpå även en ägare-anteckning tyder. Påfallande är att här
finnes en kopia av »Disciplina clericalis» och en »Passionarius», som även
den är avsedd för predikobruk. Magister Mathias’ intressen gingo
ju som bekant åt det praktiskt-teologiska hållet. K. B. Westman
har särskilt framhållit detta Han påvisar att »Homo conditus»
liksom »Copia exemplorum» är en predikohjälpreda (Birgitta-studier,
s. 275). Till samma slags litteratur hörde också den stora konkor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
