Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck: Folkungatids-studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkungatids-studier 185
dansen, och det är ytterst intressant att de två blad i C 521:s slut,
vilka sitta närmast poetiken och liksom denna ganska sannolikt
insatts senare, utgöra ett fragment av en bibelkonkordans
liknande den av Collijn i Kammararkivet återfunna och Mathias
tillskrivna (jfr facsimilet i Schück, Illustr, sv. litt. hist. I, 3:e uppl.).1
Westman påpekar ävenledes (Reformationens genombrottsår, Upps.
1918, s. 89) att ungefär samtidigt som dessa skrifter författades av en
Linköpings-kanik, utfärdades ett statut för stiftet, där
sockenprästerna ålades att i större utsträckning predika. I ett författarskap
av denna praktiskt-pedagogiska art foga poetiken och i synnerhet
retoriken in sig synnerligen väl.
2. EUFEMIAVISOKNAS ÅLDER.
Emil Olsons djärva omdatering av Eufemiavisorna till
1300-talets mitt har mötts av gensagor både från filologiskt håll (Nat.
Beckman i Studier i nordisk filologi 6, Helsingfors 1914, s. 29 ff.)
och från litteraturhistoriskt (Schück, Illustrerad svensk
litteraturhistoria, 3 uppl. I, s. 266 ff.). Till vad av kritikerna redan anförts
skulle jag endast vilja lägga ytterligare en synpunkt. Olson
räknar själv, även om han ej direkt påpekar det, med en felmarginal
för sin dateringsmetod av åtminstone åttio år. En hel del av de
språkliga fenomen i »Flores» och »Erikskrönikan» han använder
som kriterier uppträda först vid tiden omkring 1400 eller något
senare. Att han icke för visorna och krönikan till denna tid beror
på att han anser sig tvungen att taga hänsyn till den hävdvunna
dateringen ur inre skäl av »Erikskrönikan» till tiden c:a 1320
(Studier tillägnade K. F. Söderwall, s. 113). Skillnaden mellan datum
på grund av enbart språkliga skäl och datum på så gott som
alldeles säkra historiska skäl, för vilka man böjer sig, blir sålunda
åttio år. Under sådana förhållanden synes det mig omöjligt att
på enbart språkliga skäl göra en omdatering på fyrtio à femtio år.
I sin undersökning har Olson icke tagit hänsyn till Eufemia-
1 Man kan tveka om namnet bibelkonkordans är en alldeles exakt titel på
denna storslagna handskrift. Visserligen följer texten »Concordantiæ majores»
mycket nära i fråga om bibelcitat och uppställning, men den innehåller dessutom
en mängd encyklopediska artiklar, även av profant innehåll (filosofi, historia,
medicin t. ex.) och förefaller härigenom närmast likna tidens monumentala »Suinmæ»
och »Specula». Pikturen och utstyrseln ligga påfallande nära de ovan omtalade
svenska bladen med Mathias båda verk i C 521. Ingenting synes hindra att handen
är densamma. Om »Disciplina»-hdskr. se nu Söderhjelm, Neuphil. Mitt. 1927, s. 193.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
