Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad: Utbrottet av Tegnérs sinnessjukdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Sven Cederblad
Jag vill se gamla minnets enkesäte,
på kullar sju, der fordom Roma låg,
der Tibern ännu drar sin gula våg,
glömd och vanhedrad, der nu munkens läte
är hördt med darrande och folkskygg håg,
och psalmer messas än utaf kastrater,
der Maro sjöng och Cæsars hjeltedater
beprisades uti triumphens tåg.
Den tilltänkta resa i Italien, Hellas och det heliga landet,
varom dikten handlar, börjar med Rom, och måhända har man att
söka diktens groddpunkt i detta parti.
Också dikten Siestan, ömsom patetisk, ömsom lätt kåserande,
»en romersk dröm», drömd av den »arme Eomarn» i Växjö, har
kanske ett visst samband med Tegnérs yrande fantasier om Rom.
Sedan Tegnér rest till Stockholm —- hans vistelse på
Kungsholmen har berörts av Södermark (se ovan!) och utförligt skildrats
av Gadelius — blev det småningom bestämt, att han skulle föras
till den bekante sinnessjukläkaren Jessens hospital i Schleswig. Om
denna resa, som företogs med ångfartyget Sverige i slutet av
september 1840, handlar nedanstående dokument, ett brev till Ekströmer
från Otto Marin, Tegnérs följeslagare på färden. Då denne Marin
vid ett tillfälle bestämmande ingripit i Tegnérs liv, må här nämnas
några ord om honom. Otto Ulrik Marin var sjukhusläkare på
Karlsborg från den 5 juni 1834, »erhöll 1842, för sjuklighets skull,
tjenstefrihet och d. 20 jan. 1845 afsked med gratifikation», död i
september 1846.1 För övrigt uppträdde han som poet och
litteratör. Tegnér talar ej sällan om honom i sina brev från Schleswig,
och då naturligtvis med sitt vanliga och uppriktiga förakt för allt
vad läkare heter. Han tror honom inte mer än jämnt och påstår
i ett brev (till sin hustru den 31 okt. 1840), att Marin »vill vara
ett geni». Fördelaktigare är Aftonbladets omdöme i några
minnesord (den 5 okt. 1846).
Denne man har rätt till ett litet blad i minnets bok, bland
fäderneslandets litteratörer. Begåfvad med en lågande och häftig känsla
samt en mycket liflig fantasi, framträdde han ej sällan, ehuru ano-
1 Data äro hämtade ur J. F. Sacklén: Sveriges LakareMstoria, Nytt
supplementhäfte, utg. av A. H. Wistrand, Nykpg 1853.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
