Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad: Utbrottet av Tegnérs sinnessjukdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utbrottet av Tegnérs sinnessjukdom 15
Det sker som en islossning i hans inre:
En gång Frithiof varit diktad här,
Gerdas morgonrodnad lyste mellan
dessa stammar, der det är
nu så mörkt, och sångarkällan
ligger isbetäckt. På hennes is
hål jag hugger, och till dansen
väcker böljan opp, och sångarkransen
fuktar jag dermed, ett torrkadt ris.
Grönsken, Blad! jag bryr mig ej om glansen.
Till dessa stämningar har Bang, inspirerad av Marin, kunnat
appellera. När Tegnér ger vika för Bangs övertalningskonst, för
att sig ovetande föras till hospitalet i Schleswig, gör han det för
att fullfölja en poetisk plan, för att förverkliga en hägrande
skaldedröm.
Den fjärde oktober på aftonen anlände Tegnér, åtföljd av
sönerna Christoffer och Lars Gustaf, som stött till i Köpenhamn, samt
Marin, till Schleswigs hospital. In i det sista sökte man hålla
honom i okunnighet om resans mål och inbilla honom att han var på
ett vanligt värdshus. Då ingrep Jessen med stort eftertryck och
ålade sönerna »framför allt sanning i allt; ’täckelset är redan fallet,
allt må han se i sin sanna dåger’». De närmare omständigheterna
vid Tegnérs ankomst och den stund, då täckelset föll, äro numera
väl kända, sedan Gadelius i sitt verk Skapande fantasi och sjuka
skalder (s. 310 ff.) meddelat utdrag ur Christoffer Tegnérs brev
till sin mor, dagtecknat den 5 oktober. Samma dag avlämnade
Marin sin rapport till Ekströmer — dock utan att nämna Jessens
myndiga ingripande. Slutpartiet av Marins brev bekräftar och
kompletterar Christoffer Tegnérs skildring och har följande lydelse:
Sent i går afton kommo wi hit. Då Bisk. fick i dag på morgonen
veta hwar han war, blef han visserligen både ond och sorgsen, dock
med mer resignation än vi kunnat vänta — Några glosor om förräderi
och falskhet har jag visst fått svälga. »Kan du på din Läkareed
intyga att jag är galen?» frågade han mig — Jag swarade: ja, ty nu
måste all förställning upphöra — Då han ytterligare ville veta på
hvilka grunder, anförde jag Rabulistkriget, Riksföreståndare Embetet,
Rikedomen ete, hvilka saker han punkt för punkt sökte wederlägga
med mycken klyftighet. Det wärsta argument kom dock sist: »allt
detta skulle då vara fel i min subjectiva känsla, men hur kan du be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
