- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 9. 1928 /
18

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RAYNAL OCH SVERIGE.

Av
HARALD ELOVSON.

Den litterära ryktbarheten kan gestalta sig på högst olika sätt.
Det händer stundom, att en författare, som av eftervärlden räknas
bland »de store», under sin livstid får se sin gärning misskänd eller
förbisedd. Än vanligare torde det motsatta förhållandet vara, att
ett verk kan göra sin upphovsman till en av samtidens mest lästa,
beundrade och omstridda skriftställare, under det att hans namn
för generationerna efter hans egen är ett tomt ljud och hans verk
endast läsas av en och annan lärd. Ett av de intressantaste exemplen
på detta slag av litterär ryktbarhet är utan tvivel abbé Raynal,
författare till »L’Histoire philosophique et politique des deux Indes»,
om vilket arbete man säkert inte utan en viss rätt sagt, att det
haft större inflytande på franska revolutionen än till och med
»Contrat social».1 Detta åtminstone till omfånget imponerande
historie verk, som nu endast studeras av en och annan
litteraturhistoriker, var en av 1700-talets största bokhandelssuccéer, och
författarens namn, som nu är obekant för de flesta, nämndes av
samtiden gärna i samband med Rousseaus och Voltaires, och detta inte
blott i hans hemland utan runt om i det civiliserade Europa. Så
skriver t. ex. Ehrensvärd någon gång 1791 utan tvekan: »intet tror
jag det vara mycket klokt att svänsken Ryssen Preujsen och Tysken
ska skräma sig öfver hvad i frankriket händer, våra natjoner hafva
intet fått och alldrig få den så till sägandes upfostran och retelsen
som fransoserne i rättnu 100 år njutit och ärfarit, af hvem ha de
blifvit så allmänneligen upplyste om intet deraf att som deras språk

1 E. Scheeee: Études sur la littérature au XVIIIe siecle, Paris 1891, s. 278.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1928/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free