Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Raynal och Sverige 19
nnanimt varit antagit och alla böcker på deras språk vid alla
ut-länska prässar trycktes så kunde nation få läsa och lära hvad klokt
var, när skall vår och ryska Bonden lära sig franska eller när ska
Eouseau Voltaire Montesquieu och Einal skrifva på svänska, och
när skall tysken upphöra sin Zirlighet sine Graces an gulair es».1 I
ett brev från en svensk i Paris 1795, i utdrag publicerat i n:r 173
av Extraposten detta år, skriver den okände resenären med
anledning av jakobinerna: »De första linierne til en Eevolution äro lätt
dragne, men däremot puncten, hwar den skal stadna, ganska swar
om icke omöjlig at bestämma; och de rikshwälfningar som skola
medlas af Populacen, kunna aldrig calculeras, då erfarenheten wisar,
at man kan begynna med den wackraste Thema utur Rousseau eller
Raynal, men hwilket innan kort af folk som drifs af list,
rofgirighet, regerings- eller hämdlystnad, på det försåtligaste och nedrigaste
sätt varieras och appliceras». I n:r 45 av Dagligt Allehanda för
samma år möter man en liknande namnsammanställning i en
insändare, skriven av en av bladets prenumeranter, där det bl. a. heter:
»Von der Aa2 och flera hälsa mea frihet, jämlikhet och brödraskap —
då man hunnit glömma Jean Jacques och Raijnals platoniska drömar
och sedt hwad werlden wunnit på dessa ord, tyckas de til slut lämna
själen samma rena och upprigtiga känsla, som då man skrifwer —
Högaktade Herre, til en ärkänd narr; Höglärde Herr Magister til
en skolfux; Högwördige Herr Doctor til en utskrattad Präst;
Allernådigste Herre til en blodtörstig Tyrann o. s. w.». I sin recension
av häradshövding Blix’ skrift »Philosophiskt Försök at utur
Menniskans egenskaper utröna ändamålet hwartill Menniskan är skapad»
(1797) konstaterar Leopold: »Bland de Franske Philosopherna näst
före Eevolutionen voro Voltaire, Rousseau, Raynal, utan tvifvel de mest
läste och gillade».3 Eedan dessa citat, hämtade alltifrån en av de
främste författarne ner till en namnlös insändare, visa, att Eaynal
måste ha spelat en viss roll i svenskt kulturliv under slutet av
adertonde århundradet, att hans skrifter och åsikter ha sysselsatt
sinnena. Topelius har därför, som Hirn redan påpekat, visat en fin
1 C. A. Ehrensvärds Brev, I, utgivna av Gunhild Bergh, Stockholm 1915,
s. 208.
2 Insändaren är föranledd av en i »Dagl. Alleh.» n:r 35, 1795, under
»utländske Tidningar» tryckt proklamation med anledning av fransmännens erövring
av Holland, »I revolutionsutskottets namn» undertecknad av »Von der Aa, Secreter».
Om van der Aa, advokat och rättslärd, jfr Biogr aphisch Wordenboek der
Nederlanden, I, Harlem 1852, s. 8—9.
3 Läsning i blandade ämnen, 1797, n:r 7 och 8, s. 138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
