Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harald Elovson: Raynal och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Harald Elovson
uppmärksamhet i Sverige. Han lämnar en översikt över de olika
näringarnas omfattning och betydelse. Han känner noga till
indelningsverket, som uppväcker hans beundran. Med gillande framhäver
han, att »les gens de guerre ne sont pas emprisonnés comme ailleurs
dans 1’oisiveté des garnisons».1 Han känner också till
förordningarna om stapel- och uppstäder, vilka uppröra honom, anhängare som
han är av ekonomisk liberalism. Han skriver med anledning av
dessa förordningar: »Ces odieuses distinctions imaginées dans des
tems barbares, existent encore. Les spéculateurs les pius säges en
matiere d’administration desirent qu’elles soient anéanties, afin
qu’une concurrence plus universelie produise une plus grande
activité.»2
Av särskilt intresse äro emellertid Raynals mera allmänna
omdömen om frihetstiden och dess författning. I själva verket
framstod Sverige under denna tid för flera av de ledande franska
upplysningsfilosoferna som ett slags mönsterland i politiskt avseende.
En framstående kännare av frihetstiden skriver: »Det är ej nog
med att frihetstidens författning inom vårt eget land intill det sista
årtiondet av dess tillvaro omfattats med en entusiasm, som varken
förr eller senare kommit någon svensk konstitution till del, den
prisades och kommenterades av Europas filosofer och rättslärde på
ett sätt, som bjärt sticker av mot den likgiltighet eller okunnighet,
den internationella vetenskapen lagt i dagen i fråga om vår nu
gällande regeringsform».3 Voltaire konstaterar i »Essai sur les
moeurs», att Sverige »est devenue de nos jours le royaume de la
terre le plus libre».4 Rousseau skall ha »avböjt den begäran en
svensk till honom framställt att få se hans utkast till en korsikansk
författning med den motiveringen att svenskarna i sitt fosterlands
grundlagar hade ett så stort exempel av fullkomlighet, att de ej
kunde finna något nytt i hans plan, som vore fotad på samma
princip».5 Den, som kraftigast berömt frihetstidens författning, är
den kände statsteoretikern bland upplysningsfilosoferna, Mably, som
i sitt arbete »De 1’étude de 1’histoire» ägnar det längsta avsnittet
av andra delen åt »le gouvernement de Suêde», där han bl. a. säger
om författningen: »Cest le chef-d’œuvre de la législation moderne,
1 Raynal, a. a., II, s. 175.
2 Raynal, a. a., II, s. 175.
8 Fredrik Lagerroth, Frihetstidens författning, Stockholm 1915, s. 733.
4 Voltaire, Oeuvres completes, ed. Moland, 13, s. 125.
5 Lagerroth, a. a., s. 734.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
